Strømprisene og utvekslingsfesten -hva bør gjøres?

Ja, det er jo ikke det de forventer i Tyskland:

Auch die Strompreisbremse soll die steigenden Energiekosten für Verbraucherinnen und Verbraucher sowie Unternehmen abfedern. Sie deckelt den Strompreis für Haushalte und Kleingewerbe mit einem jährlichen Verbrauch von bis zu 30.000 Kilowattstunden auf 40 Cent pro Kilowattstunde. Das gilt für ein Kontingent in Höhe von 80 Prozent des historischen Verbrauchs, also in der Regel des Vorjahresverbrauchs.

Für mittlere und große Unternehmen mit mehr als 30.000 Kilowattstunden Jahresverbrauch liegt der Preisdeckel bei 13 Cent pro Kilowattstunde – zuzüglich Netzentgelte, Steuern, Abgaben und Umlagen. Das gilt für ein Kontingent in Höhe von 70 Prozent ihres historischen Verbrauchs.

Oberhalb des jeweils rabattierten Kontingents fallen die üblichen Strompreise an. Energiesparen lohnt sich also weiterhin.

Så i hvor stor grad kan vi forvente at denne maksprisen kommer til å ligge under eller over f.eks. fjorårets snitt+

Det er ikke personangrep å tillkjennegjøre hvem som er forfattere. Det er bare en ren faktaopplysning. og jeg har stor respekt for Sunniva som fagperson i sitt fagfelt så her undergraver du hakkiplata Ad-honimen. Det burde være litt interesant når nye allianser som denne dannes å se hvem som står bak artikkelen og ikke minst hvem som er på vei inn i Norsk Kjernekraft. Flere her burde prøve det å være litt nysgjerrige på hva det er de tar inn og ikke minst hva de republiserer.
Det er jo her du tar grundig feil og ender opp med en tradisjonell stygg TS-stråmann, så "svak debattkultur" right back at ya. Jeg har nemlig aldri sagt at de tar feil, kjernekraftdiskusjonen står stille så jeg har ingen interesse i å repetere meg selv. Det er sjeldent noe nytt derfra. Jeg har min overbevisning og du har din. Jeg er veldig tilhenger av kjernekraft som energikilde, ikke nødvendigvis enig i den norske debatten.

Strømstøtte eller makspris vil uansett føre til - alt annet likt/ceteris paribus - økt forbruk og dermed økt markedspris. Derfor mange økonomer er opptatt av at prismekanismen skal fungere. Sammenlignet med fjoråret er det jo umulig å si, mtp. en ikke vet utviklingen på gasspris, været eller fremtiden.

Dette fremstår for meg som svært uklar tale fra din side. Hva et det du egentlig kritiserer når du presterer å si at du "aldri har sagt at de tar feil"? Du skriver også at det burde være interessant når nye allianser som denne dannes å se hvem som står bak artikkelen og ikke minst hvem som er på vei inn i Norsk Kjernekraft. "Alliansen" du snakker mellom artikkelforfatterne er vel ikke særlig ny, og at noen følger opp sine ord med (investerings)handlinger kan også ses på som rell tro på at norsk kjernekraft har noe for seg. Dette med mindre man eksempelvis ønsker å utnytte bjellesaueffekten. Du sikter kanskje til noe annet, men fint om du kan forklare (uten å strø rundt deg med "karakteristikker")...

"Er vel ikke" hva betyr det. Er det nytt eller er det ikke?

Flott om du vet mer enn meg men da må du jo gjerne også opplyse om det. Når det gjelder rollen i sitt daglige virke kan jeg kan bare forholde meg til det som ligger ute offentlig. ALT jeg kan komme over tyder på at dette er ferskt og sannsynligvis en overgang fra 1.1.23 da han fortsatt står oppført som CEO for M Vest på diverse registere. Beklager om jeg ikke har fått det med meg eller ende verre glemt det. Men når Norsk kjernekraft får inn en ny fungerende daglig leder så burde det være av en viss almenn interesse hvis det skal inn i diskusjonen.

Så vidt meg bekjent er det vel heller ikke snakk om noe investering i så måte men et selskap opprettet for å jobbe for kjernekraft så jeg ville ventet med å sprette champagnen.

Min holdning til kjernekraft etter 24.2.2022 har vært å avvente for å se konsekvensene av krigen i Europa. Og her kommer de:



Betalingsmur

Nja, når maksprisen ligger over det som de siste 10-åra (inkludert 1. kvartal 2022) har vært gjennomsnittet er det ikke sikkert tyskerne ser det som frikort til å øke forbruket.
Nå ligger den aktuelle prisen for kWh på ca. 0.40 -0.45 euro. Rett over maksprisen, men husk at denne maksprisen baserer seg på historikk og årsforbruk., ikke månedsforbruk.

https://de.statista.com/statistik/d...ompreise-fuer-haushaltskunden-seit-2006/

Hva betaler vi egentlig her på øyeblikket.? Ikke sjekket desemberfakturaen ennå, 0.15 euro eller noe sånt?

Kan jeg anta at du snakker om aktuell spotpris på ca. 0.06 euro?

Nei, jeg sikter til det enkle faktum at Europa er såpass stort at det som regel er flere værsystemer aktive til enhver tid. Dette i motsetning til Nord-Europa, hvor det gjerne er større sammenheng mellom været i de aktuelle land. Som f'eks et skandinavisk høytrykk som kan etablere seg for 1-2 uker og som kan gi lite vind i hele området i perioder Ref. nevnte NVE-rapport som jeg antar du har lest.
Med tanke på raske endringer i vær og klima som vi har sett de siste tiårene er det ikke sikkert historiske værmodeller vil ha stor verdi, da gjelder det bare å sørge for at man kan fange vinden og sola der den er og så sende de ditt den ikke er.

Dessverre er vi ikke så flinke som vi skal ha det til her på berget. Jeg har forsøkt å argumentere for at vi ikke bare kan hvile oss inn i fremtiden på 30 øre/kWh. Grønnere og mer bærekraftig vannkraft er åpenbart ikke billigere vannkraft.



Vi-trenger-gronnere-vannkraft

Det som hände er inte vanskligare än att:

En massa vindkraft som man ikke kan spara medförde väldigt lava priser i länder som Tyskland.

Priset på norsk maganiserad vannkraft sätt av vannpriset, vannpriset beror på hur mycket vann man har tillgänglig och vad man tror man kan sälja det vannet för. Eftersom magasinen fremdeles ikke har så mycket vann och man tror man kan sälja vannet dyrt senare på vintern på grund av eksport till kontinenten och eget förbruk så blir vannpriset självklart högt.

Marknaden sätter sen priset till det högsta produktions priset. Den som tjänar pengar på den billiga strömmen i Europa är nettägarna.

Tycker detta är huvudproblemet med dagens marknad (sätt fra konsumentens side). Vannkraft som är ändlig och fleksibel kraftproduktion helt enkelt eksporteras bort vilket medför höga priser hvis man ikke har en väldigt stor överproduktion. Norge netto eksporterade 12 TWh i år trots lite insig och mas om det, förra året 17 TWh då det väl inte heller var en massa insig har jag för mig.

Vindkraft -> sälj allt som produceras, marginal pris i det närmaste 0 kr
Kjernkraft -> kör på konstant effekt vilket medför att allt som produceras säljs, marginal pris 0
Kol, olja, gas etc -> Producerar ström når priset på ström er tillräckligt hög för att gå med vinst. Marginal pris baserat på råvarupriset, ofta inga problem med tillgang till brensle.
Magainserad vannkraft -> Billig produktion men ändlig mängd vann tillgänglig. Pris bestämms av vad man tror man kan sälja det tillgängliga vannet för. Större efterfrågan fra bland annat möjlig eksport medför högre pris.

Då får man resultatet att billiga, miljövännlig och flexibelvannkraft av tillräckligt mängd så man kan eksportera gir dyrare ström i december än för eksempel Tyskland hade.

12TWh i fjor.
17TWh i 2021
20TWh i 2020.

Da tenker jeg 12 er relativt moderat uten at jeg har så mye mer å mene om det.

Hva som er mye og lite eksport har jo veldig mye med beredskapstilstanden og timing på nedbøren. Man har ett knusktørr år frem til høsten og så en drøss med regn, er det jo svært begrenset hva man rekker eksportere i løpet av de tre månedene. Det er jo ikke til hinder for en voldsom prissmitte resten av året også, så lenge det er knapt i magasinene.

Tror alla förutom du förstår att mängden regn spelar in. Tror de flesta andra också kommer i håg allt snakk om lava magasin och litet insig under 2022.

Kan du ikke bare kutte ut de gjentagende personangrepene dine. Hva jeg og alle andre enn deg selv forstår kan du umulig vite en dritt om og faller bare tilbake på deg selv.

Så du mener altså ikke at 12 er en betydelig moderat eksport kontra 20 tross nye monsterkabler? Det er ikke halvparten men 40% mindre eksport i 22 enn i 20.

Förlåt att jag ikke klarar av att undvika små personangrepp lite då och då. Tror huvudproblemet är att jag inte klarar av att ens ta 99% av dina inlägg seriöst.

Når du inte ens verkar förstå att nedbörsmängden spelar roll för eksporten så har jag inte mer att säga. Du ignorerar ju också som vanligt det mesta som andra skriver.

Här klarar du också att missförstå det jag skrev. 12 TWh TROTS lite insig och en massa MAS om LAV fyllningsgrad under året. I ställer väljer du att jämföra med 2020. Et år med väldigt lava priser på grund av en massa vann i magasinen.

edit: men det är lite sött hur du kritiserar att jag sier att du ikke verkar förstå något med att bevisa för alla att du ikke verkar förstå just det ...

2020 - Produksjon i alt: 154 197GWh Import: 4 496GWh Eksport: 24 968GWh
2021 - Produksjon i alt: 157 113GWh Import: 8 235GWh Eksport: 25 819GWh
2022 - Produksjon i alt: 144 108GWh Import: 13 139GWh Eksport: 25 365GWh
Kilde:2020-2021 Kilde:2022

En eksporter prosentvis mer av produksjonen i 2022, 2022: 17,6%, 2021: 16,4%.

Ja da er det jo fint at vi har deg da som forstår alt. Mens en professor sier det er blitt så komplisert at de bør vurdere AI for å styre og stelle med dette.

https://www.nrk.no/vestland/kunstig...an-spara-milliardar-av-kroner-1.16226088

Så att man kan eksportera mer när magasinen är överfyllda är alltså vanskligt att förstå? Tvivlar på att han professeren är enig med ditt bruk av den artikeln.

Ignorera det jag skrev i det du siterade mig i håller du fremdeles på med i alla fall.

Det er veldig bra at de bruker teknologien som eksisterer, dog er det ikke noe banebrytende å lage modeller for dette. En kan kanskje si at det ikke har ligget i produsentenes interesse å utvikle mer avanserte modeller, siden det kan begrense deres profittmuligheter, på en eller annen måte. Et viktig poeng i artikkelen er følgende:

Tycker inte det heller er så relevant. Jag tog opp eksporten för 2022 på grund av att man eksporterade mycket trots lite insig och lave magasin. 2020 hade man väldigt mycket maganiserat vann och lava priser på grund av det.

Men det är ju så det blir med maganiserad vannkraft, stor överföringskapacitet till andra länder med stor efterfrågan och höga priser/dyr produktion där.

Priset går opp och en hel del vann eksporteras. Det troliga är att man kommer hamna i en slags jämvikt med lite vann i magasinen och höga priser. Som det var i 2022. Hvis man har en vannmängd som precis täcker det egna förbruket kommer överföringskapacitetet medföra samma priser som i länderna rundt omkring.

Hvis man prisar vannet i Norge lavt så kommer eksporten gå för fullt. Vilket man har sätt for eksempel i början på december. Når man då eksporterade 6-7 MW når norska förbruket låg på kanske 18-20 MW så förstår man att det är en relevant mängd.

Nei. Det er noe du tillegger meg at jeg ikke forstår. I Norge kalle vi sånt en "stråmann" eller "halmgubbe" på svensk i følge google translate. En bedriten debattkultur som er utbredt her på TS fordi det ikke modereres noe mer enn det som er mest prekært.

Det där är också en annan viktig sak som vi har sett senaste året.

Att prisa vannet och därmed bestämma hur mycket man ska producera beror på en massa parametrar som man ikke kan veta i förhand men må försöka estimera, Temperature, insig, framtida pris etc.

Hvis man då har en större marknad på grund av ekport möjligheten och höga priser så är det trolig att man ligger mer på grensen av vad som kan vara optimalt. hvis man då har estimerat fel på for eksempel insiget eller temperaturen så kan vannet ta slut och man må importera (hvis det finns ström tillgänglig).

I 2021 trodde de ikke att priserna skulle hålla i sig så det var flera som gick ut med i efterhand och sa att de hade producerat för mycket då hvis de hade vetat den framtidiga situationen.

En debattkultur som du använder dig av väldigt ofta. Dina inlägg i dag har nästan bara bestått av stråmenn.

Det var du som flera gånger har tagit opp 2020 i dina stråmenn. Vad jag skrev om lite insig och lava magasin har du fremdeles ikke vågat ta i men stråmenn har du kommet med. Artikeln om AI var självklart också en stråmann.

Hva er det du mener ikke er relevant?

Eksporten er så og si det samme som året før, men produksjonen er ned 13 005 GWh eller 8,2%. I tillegg er en i en situasjon hvor en må øke importen. Forbruket er ned 5,2%(7 344 GWh) fra 2021(138 915 GWh) til 2022(131 571GWh). Det viser at prismekanismen i strømmarkedet fungerer. Skal sies at forbruket i 2022 er ikke langt unna forbruket i 2020(132 855GWh), noe som er interessant siden 2020 var et outlier-år mtp. strømpris.

Det snakkes om at en to-pris-modell utredes, det kan det bli interessant hvordan de kan få det til. Jeg har en mistanke om at det kan involere en strengere/endret regulering av vannmagasinene, da en kan benytte miljø/naturvern og samfunnssikkerhet som argument.

En kan jo ha et håp om at analysene/modellene er av høyere kvalitet enn det en av og til får inntrykk av. Tidvis får jeg følelsen av at det er endel teori fra bachelornivå i samfunnsøkonomi som benyttes, og den er ikke alltid like praktisk i møte med et reelt marked, hvor det eksisterer markedsmanipulasjon og markedssvikt. Og ikke minst svært intelligente mennesker som ser gevinstmuligheter, litt ala finansmarkedet.

Slenger inn forbruk i tabellen:
2020 - Produksjon i alt: 154 197GWh Forbruk i alt: 132 855GWh Forbruk hush: 38 230GWh Import: 4 496GWh Eksport: 24 968GWh
2021 - Produksjon i alt: 157 113GWh Forbruk i alt: 138 915GWh Forbruk hush: 39 834GWh Import: 8 235GWh Eksport: 25 819GWh
2022 - Produksjon i alt: 144 108GWh Forbruk i alt: 131 571GWh Forbruk i alt: Ukjent GWh Import: 13 139GWh Eksport: 25 365GWh

Data fra SSB viser nedgang i Forbruk i alminnelig forsyning fra Nov2021 til Nov2022 på 9%. Neste el.update er 19.jan.

Att utföra procent beräkningen.

Man kan ha två år med lika mycket produktion, eksport och import med den forskjellen att man i ett år går ur året med en massa vann i magasinen och det andra året går ut året med lite vann i magasinen. Hur eksporten påverkat prisen under året kan också vara forskjellig.

Hur eksport påverkar magasin fyllningen och priset beror på hur mycket vann man har tillgängligt. Är självklart inget problem att eksportera vann som annars hade runnit över eller som ikke kan sparas.

Hur bra marknaden fungerar beror på vilket perspektiv man har. För producenterna fungerar den sikkert väldigt bra, för konsumenterna kanske ikke lika bra.

Slike tall bør akkompagneres med inn- og utgående magasinfylling. Det gir egentlig ikke så veldig mye mening uten å pare magasinområder og eksportområder heller. Selv det er litt vanskelig når både mengdene nedbør, hvor de kommer og når de kommer også er nokså relevante for å gi sammenlignbare tall.

Kan være enig i dette, men NVE gir ikke ut så mye data. NVE:Magasinstatistikk gir muligheter for å velge år, og så hente ned Excel-fil med data. Kun en samlet fyllingsgrad.

Kan oppdatere tabellen for ordens skyld:
2020 - Produksjon i alt: 154 197GWh Import: 4 496GWh Eksport: 24 968GWh MagInn: 64,1% MagUt:82,1% Gjsn.FyllG:70,2%
2021 - Produksjon i alt: 157 113GWh Import: 8 235GWh Eksport: 25 819GWh MagInn: 78,1% MagUt: 55,9% Gjsn.FyllG:60,1%
2022 - Produksjon i alt: 144 108GWh Import: 13 139GWh Eksport: 25 365GWh MagInn: 53% MagUt:65,1% Gjsn.FyllG:54,4%

MagInn-Magasin Fyllingsgrad Uke 1
MagUt-Magasin Fyllingsgrad Uke 52/53(2020)
Gjsn.FyllG: Gjennomsnittlig fyllingsgrad

Edit: NVE gir info om NO1-5 og VASS1-3, bare jeg som ikke hadde sett godt nok etter, og etter litt titt i APIen var det åpenbart at en kun trengte velge område og visning. Mulighet for TWh-visning, som kan være interessant.

2020
NORGE: MagInn: 64,1% MagUt:82,1% Gjsn.FyllG:70,2%
NO1: MagInn: 67,6% MagUt:82,1% Gjsn.FyllG:68,8%
NO2: MagInn: 71,5% MagUt:88,4% Gjsn.FyllG:77,2%
NO3: MagInn: 61,8% MagUt:77% Gjsn.FyllG:67,8%
NO4: MagInn: 50,9% MagUt:78,5% Gjsn.FyllG:63,1%
NO5: MagInn: 64,8% MagUt:76,9% Gjsn.FyllG:66,5%
VASS1: MagInn: 67,3% MagUt:84,7% Gjsn.FyllG:71,5%
VASS2: MagInn: 71,4% MagUt:83% Gjsn.FyllG:75,1%
VASS3: MagInn: 53,4% MagUt:77,9% Gjsn.FyllG:64,2%

2021
NORGE: MagInn: 78,1% MagUt: 55,9% Gjsn.FyllG:60,1%
NO1: MagInn: 76% MagUt:54% Gjsn.FyllG:59,5%
NO2: MagInn: 84,9% MagUt:49,6% Gjsn.FyllG:60,5%
NO3: MagInn: 71,9% MagUt:62% Gjsn.FyllG:60,3%
NO4: MagInn: 75,7% MagUt:69,6% Gjsn.FyllG:68,2%
NO5: MagInn: 71,7% MagUt:49,9% Gjsn.FyllG:50,2%
VASS1: MagInn: 80% MagUt:49,8% Gjsn.FyllG:55,9%
VASS2: MagInn: 79,3% MagUt:51,4% Gjsn.FyllG:59,2%
VASS3: MagInn: 74,6% MagUt:67,9% Gjsn.FyllG:66,6%

2022
NORGE: MagInn: 53% MagUt:65,1% Gjsn.FyllG:54,4%
NO1: MagInn: 49,6% MagUt:65,3% Gjsn.FyllG:51,9%
NO2: MagInn: 47,5% MagUt:63% Gjsn.FyllG:45,8%
NO3: MagInn: 57,8% MagUt:55,3% Gjsn.FyllG:60,9%
NO4: MagInn: 66,8% MagUt:69,6% Gjsn.FyllG:68,5%
NO5: MagInn: 46,7% MagUt:68,8% Gjsn.FyllG:50,5%
VASS1: MagInn: 46,8% MagUt:65,7% Gjsn.FyllG:47,5%
VASS2: MagInn: 49,3% MagUt:64% Gjsn.FyllG:49,7%
VASS3: MagInn: 64,7% MagUt:65,3% Gjsn.FyllG:66,4%

Var ikke en del av kablene stengt i lengre perioder mellom 2020-2022?

De nye, store åpnet jo i 2021 og har godt sammenfall med stor volatilitet og høye priser.

Glimrende bevisførsel.