Strømprisene og utvekslingsfesten -hva bør gjøres?

Ja - jeg vet at det varierer, men variasjonene svinger rundt en annen middelverdi enn de gjorde for 30 år siden, så antallet dager man må kompensere med kunstsnø, er høyere.

Når jag har sett på data angående antal snö dagar så verkar den snarare ha större hopp ibland än et minkende middelverdi och att det var ett tag sen det senaste hoppet var (90 talet kanske).

Att det lagas mycket mer konstsnö för langrenn nu än för kanske 20-30 år sen tror jag mest har att göra med att man vill ha en sikrare sesong, att man har "kommit på" att det går och att man har pengar till det. Tror detta er viktigare än att det kanske i snitt er några dagar mindre med snö nu än för 30 år sedan.

Tycker inte heller diskussionen är så interessant. Konstsnö är självklart onödigt på en måte men det är noe som alpin anläggen har hållt på med långt innan klimatet blev ett problem, också i områden där det faktiskt är bra vintrar som i Sälen och Åre. Tror man har det för langrenn nu av ungeför samma orsaker.

Hvilket datasett er dette?

Det kommer jag ikke i håg.

OK. Hvis det eneste sikre vi vet om dette, er at du er av den oppfatning at du har sett noen data, så er det ikke spesielt interessant.

Nei, er nog ikke det. Er dock sikker på att du också kan finna fram datan och testa din hypotes. Den er ju inte heller speciellt interessant för andra utan någon form av data.

Er ikke så intresserad av den snödatan då jag ikke tror några dagar kortare vintrar i snitt var det som gjorde att Vassfjellet utökade sitt konstsnöanlegg.

Bara för att jag er så snill så letade jag opp datan.

https://hpklima.blogspot.com/2018/09/skidager.html

Tycker en horizontal linje er en bra model för datan efter kanske 1990 och vi kan också se att skiföret var stundals dåligt också för nästan 100 år sen.

Du er ikke snill mot meg. Du er snill mot deg selv fordi du gir folk grunn til å tro at det du skriver, stemmer.

Jeg fant ikke ut hvordan jeg skulle velge skiføre i den rimfrost-appen.

Nu har du också kommit med en massa påstander i denna tråden, bland annat om denna datan, utan att du har klarat av att gi några kilder du heller.
For eksempel




Inte jag heller men du trenger knappast det för att förstå grafen.

Nei, men den handlet ikke om Trondheim

Jag snakkade ikke om Trondheim specifikt men eftersom du alltså har gjort det så är det ditt jobb att hitta fram data som backar opp det du skrev. Hvis du nu vill att noen ska tro på vad du sier ...

Nei, jeg har ikke funnet noen data, så jeg resonnerer. Jeg ser ingen grunn til at ikke middelverdien av antall skidager går ned når antall vinterdager minker, så derfor antar jeg at de svinger rundt et lavere middelpunkt. Prognosene tilsier at antall skidager i Trondheim skal minke dramatisk mot 2100, så det er da veldig rart om denne trenden ikke allerede har begynt, når den har begynt i Oslo.

Den har ju inte begynnt i Oslo hvis man ser på datan.

edit: eller kanske snarare stoppat opp de senaste 30 åren.

Hva? Både middelverdi og lineær regresjon viser nedgang siden ca 1970.

Trodde du kunde analysera datan själv och jämföra med det jag skrev ... men istället kom det en del meta inlägg.

Jag är inte alls enig med hans regressions punkter. Er absolut inget som tyder på en knekk 1972 (hans analys beror på att de lava verdierna i slutet på 80 talet slår in i hans flyttende medelverdie.)

Man kan också se den datan som en regression som er rimeligt konstant fram till slutet på 80 talet och en till rimeliget konstant regression efter det på en lavare nivå. Alltså det jag skrev. Antal skidagar i åren med sämst skiföre har uppenbart också gått opp de senaste 30 åren.

Men datan har en massa støy och kan ikke tolkas sikkert på noe sätt.

Er rimeligt sikker på att två lineara regressioner skulle gi liknande resultat.

Step-funksjoner kan vel forkastes som trend i så trege systemer klimaendringer.

Det er spesielt tre år med avvik i årsskiftet 1980/90, og 30 årsmiddel er jo også hva Met bruker i sine analyser (dvs de har vel skiftet til 10 nå siden endringene har aksellerert), og den går ubønnhørlig nedover.

Hvis en ser på temperaturmiddel for Østlandet i samme periode, korrelerer middelverdiene i de to kurveneveldig bra.

Men når vi snakker om kilder og fakta, så har vi foreløpig ingen data på hvor mye snøproduksjonen og de store diselmaskinene som flytter snø egentlig bidrar med, mulig å komme med noe data GeirK?

Er for eksempel interessert i hva som forurenser mest av at jeg kjører et par mil for å gå på ski og "min andel" av snøproduksjonen

Nei - og det er helt klart et regnestykke å gjøre i vurderingen.

Tror ikke det er noe som sier att det ikke kan vara raska ändringar eller diskontinueter i den typen signal. Hvis det faktiskt er en knekk punkt i 72-73 så er det lite rart att ett klart flertal av de nästa 15 åren er högre än trenden. Hvis man bara ser på de senaste 34 åren så får man faktiskt ingen minkning. Hvis det er rätt att göra så er ikke sikkert, er vel en type av cherry picking, men jag tycker ikke hans variant er så bra den heller.




De 3 åren gör en stor forksjell på 30 års snittet. Snittet börjar också gå opp nu hvis man ser på hans andra inlägg.


Du bör försöka få x axeln att överenstämma hvis man ska kunna se noe på den grafen ...

Var för sig så er det en korrelation men också en hel del stöy tycker jag det ser ut som. Borde inte alls varit så lite snö på slutet på 80 talet hvis man jämfört med de senaste årens temperatur for eksempel. Temeraturen går också opp i perioden som ikke skidagarna gör det. Antar att det er 10 års medel på temperatur datan.

Men som sagt, ikke enkelt om ens möjligt att dra den typen slutsatser av den datan. Det har också varit riktigt dåliga snö år de senaste 30 åren och rätt dåliga ibland under de senaste 90 åren och det er väl det som har varit min huvudpoängen. Man lager ikke snö för att medelverdiet går sakta nedåt utan för att undvika de dåliga åren.

Den stemmer godt nok til det jeg forsøker å illustrere.

ok, du försöker visa stöy alltså? Tror du kunde ha visat det mycket bättre genom att faktiskt visa temperature grafen för sig själv som du först gjorde.

Nu er det en massa linjer, x skalan er några år fel, temperaturen er filtrerad på 10 år antar jag och satt på slutet av intervallet och antal skidagar er filtrerade på 30 år, centrerade i mitten. Tydligt?

Poenget er at begge middelverdier har et knekkpunkt omtrent samtidig. Om du kjører 30 år sentrert glidende middel på temperaturen, antar jeg fremdeles korrelasjon.

Du tror inte att samma sentrering av serierna (här alltså vad man faktiskt plotar) skulle göra en sådan jämförelse enklare (och ganske till och med korrekt)? Nå er medelverdiet för perioden 1990-2020 plottat vid x = 2005 för ski datan medans jag tror att x=2005 er för intervallet 1995-2005 för temperature datan? Lurt?

Men ok, båda datan har en slags knekk punkt på slutet av 80 talet och en del korrelation er det också. Råkar dock vara så att antal skidagar er relativt konstant de senaste ca 30 åren (ganske robust och oberoende av cheery picking av tidsinterval) medans temperaturen ökar en del under samma interval.

Jo. Absolutt!

For oss vanlig dødelige er dette med snø og vinterdager greit oppsummert her.

Så-mye-mindre-sno-blir-det-om-30-ar


---
Mer Thorium happy-go-lucky gladjazz på NRK i dag for de som trur på sånt.

Forsker-ved-ntnu-mener-vi-ma-satse-pa-kjernekraft-og-thorium-for-a-takle-energikrisa

Forsker:



Nøkternt besvart av Ole C. Reistad, leder ved avdeling for Miljøsikkerhet og strålevern ved Institutt for energiteknikk.

Men hva skal vi med fagfolk?

Möjligt att vintern 2020 blev mild, jag vet ikke, men man kunde gå på ski i Bymarka i juni och jag hade en långtur 17 mai. Så skisesongen var i alla fall ikke väldigt kort. En massa snö i fjellet på sommaren var det å.

Ja si det.
Fra samme 'avis' i dag:

https://www.nrk.no/klima/eu-regler-mot-gronnvasking-kan-ramme-norsk-vannkraft-1.16083432

'Tørrleggingen' av Vøringsfossen ser ut til å være en bagatell.

Ikke noe interessant for deg å svare på her JoachimV?

Tycker att stötten för bedrifter verkar väldigt dålig. Tycker väl egentligen att det hade varit viktigare att hjälpa vanliga bedrifter än vanligt folk.

De höga strömpriserna medför en stor omfördelning av pengar som ikke er så enkel att kontrollera men som knappast är rättvis, naturlig eller noe man kunnat handlad efter.

En del tjänar en massa medans andra förlorar en massa. Er väl staten som betalar strömstötten men kraftbolag som tjänar pengarna som väl ganska ofta er kommunala. Hvor man bor är väldigt viktigt hvis man for eksempel har hytte, pizzeria eller en annan liten bedrift.

Antar att det ikke er så enkelt att lösa men mycket av krisen i Norge beror ju helt enkelt på hur marknaden fungerar samtidigt som köparna av ström har mininal möjlighet för påvirkan. Är ju helt ologiskt att man i Kristiansand ska ha helt andra priser på ström än i Kristiansund.