Hoka One One løpesko

Jeg er totalt uenig, kan dessverre ikke vise til forskning her og nå. Men å låse foten fast i en sko som fremmer unaturlig løpesteg høres vel ikke fornuftig ut for noen?
Vi vet at mennesker tåler å løpe helt barbeint og her i nord er det stort sett kulden som er problemet.

Fortell litt mer om dette. Jeg har aldri likt/klart i noen særlig grad å løpe barbeint. Jeg synes løpesteget er hva jeg finner "naturlig" i løpesko, både de jeg har nå (som holder meg unna plager i knærne) og de jeg brukte tidligere. Jeg har hatt sko jeg har løpt EN tur med og ikke brukt mer, så det er forskjeller ute å går når det kommer til sko.

Hva er det som er feil med å dempe trykket mot underlaget - rent bortsett fra at kroppen selv er i stand til å dempe en stor del av dette?

Skulle det være teknisk umulig å avhjelpe kroppen med støtproblemer i en sko?

Det forstår jeg lite av om man ser litt på hvordan støtdemping fungerer.

Opplys meg gjerne. Jeg har lest boka born to run. Forsøkte etter dette å løpe barbeint og med five-fingers. Funka ikke spesielt bra for min del.

Mulig at løpeteknikken suger i og med at det går så sakte men jeg prøver å variere mellom å lande på hæl/forfot/midtfot, uten at det hjelper stort

Sko med lavt dropp fremmer ikke nødvendigvis et unaturlig løpesteg. Mulig sko med normalt til høyt dropp gjør det, men jeg har altså ikke påstått at du får et "riktigere" steg av å løpe med sko. Påstanden er at det er mindre belastende for beina å ha en såle som demper enn å ikke ha det.

Det er heller ikke slik at foten skal "låses fast" i noe. Det er snakk om å spenne på deg en dempende såle. Kan ikke forstå at det hindrer foten på noen måte. Hensikten er å gjøre det å løpe på asfalt mer likt det å løpe på en gressplen (eller tilsvarende). Vi klarer helt sikkert å løpe uten sko, hvis vi venner oss til det fra vi er små. Men i dagens asfaltverden er det lite hensiktsmessig å bevege seg uten sko. Skal du løpe fort får du også bedre grep (traction) mot asfalten fra en gummisåle enn du gjør med huden din.

Og så er spørsmålet hva man ønsker å oppnå. Hvis det handler om å løpe så effektivt så mulig, så skulle man tro da, at dersom "naturlig" løping uten sko var så fantastisk, at dette var elitens førstevalg. Men når så du sist et løp ble vunnet av noen uten (dempende) sko på beina? Eller noen i topp 10 for den saks skyld?

Vel … Her er det mykje å ta tak i. Eliteløparar spring oftast i ganske tynne og harde sko, gjerne i sko som kan kallast «minimalistiske» (sjølv om somme er konservative og bruker sko med relativt mykje drop). På bane er det vanleg å bruka piggsko – ikkje veldig mykje «demping» der, altså.

No kan ein sikkert definera «naturleg løping» på fleire måtar, men premisset ditt om at tjukke sko ikkje på noko vis er til hinder for føtene, er positivt feil. Ein tjukk og (relativ sett) stiv sole hindrar fleksjon i tåleddet, og dermed blir det mindre aktivering av plantarfascien. Både Hoka og Newton (begge mjuke sko som blir hevda å fremja naturleg løping) har ein ganske tydeleg «rocker»-fasong i forfoten. Det same gjeld t.d. mengdetreningsmodellane til Mizuno. Dette gjer at tærne i stor grad blir passiviserte i utgangen av steget. Dette kan i sin tur vera bra eller dårleg – avhengig av kven som er brukaren. Eg har fleire gonger foreslått sko med slik sole til løparar som har redusert mobilitet i stortåleddet – nettopp fordi sko kan påverka løpsmekanikken. I slike tilfelle er det eit rasjonale for å gi denne typen råd på bakgrunn av skadehistorikk. Andre løparar bør unngå slike konstruksjonar. The long and short of it: «Gode sko» er individuelt.

Eg er glad for at du skriv «ikke nødvendigvis». Likevel synest eg enno du er i overkant kategorisk i somme av påstandane dine. At det generelt er mindre belastande for beina å ha ein mjuk sole enn ikkje å ha det, er langtifrå klokkeklart. Det finst data som tyder på at visse relevante belastningar også kan bli høgare dersom ein bruker sko med «demping». Personleg mistenkjer eg at ein del skadar kan relaterast til lang kontakttid med bakken, og mykje tyder på at mjuke solar forlengar kontakttida.

For meg er det klart at fottøy kan påverka løpemekanikk – og sikkert på måtar vi ikkje har full oversikt over. Iblant kan endringane som fottøyet gir, vera gunstige, mens for mange løparar vil nettogevinsten vera negativ.

(Ein ting som har slått meg, er dei store individuelle skilnadene i kva vi opplever som «mjukt». Sjølv synest eg t.d. at mange mengdetreningssko er «for harde». Det same synest eg om somme av minimalistmodellane til New Balance og Saucony. Samtidig synest eg det er komfortabelt og «mjukt» å springa i t.d. Merrell Vapor Glove, VFF og Newton. Eg tippar det heng saman med at eg har isettet markert i ytterkant av foten, og at sko med avrunda eller lite utstikkande sole ikkje i same grad akselererer pronasjonen som skorne eg opplever som «harde» og såleis ikkje liker.)

Hvilken type sko man skal ha finnes det vel intet enkelt svar på.
Stor forskjell på en lett løper som spretter avgårde på 4.30 min/km og en stor og tung løper som sliter seg rundt på 6.00 min/km.

Har mange mil på Hoka Clifton og er veldig fornøyd, har ikke spesielt smale føtter og synes ikke de er veldig mye smalere enn andre merker.
Anbefaler Hoka på det varmeste!

Når det gjelder løping på forfot har dette mye med teknikk å gjøre.
Hofta opp og frem, kortere steg og raskere frekvens har gjort underverker for meg ihvertfall.

Allan Hovda løp til Gaustatoppen med Hoka, btw.

Både extrem punkterna i dempnings debatten är med i denna tråden. Personligen tror jag att sanningen ligger någonstans i mitten och att det finns väldigt stora områden angående löpning och skador som man vetenskapligt vet väldigt lite om.

Jag har för exempel läst om en studie som försökte vissa sambandet mellan skador och progression. Alla vet ju att en långsam progression resulterar i färre skador men studien klarade inte ens att vissa att det var fallet (om jag nu husker rätt).

Det verkar vara får många parametrar, för många samband och för stora individualla variationer för att man ska klara att vissa att något generelt som för exempel en viss typ av sko eller ett visst löpsätt resulterar i färre skador.

Förövrigt skulle jag gissa att det är fler som tycker att de har en fördel av hoka än folk som tycker att de har en fördel av fivefingers.

Her tror jeg det er noen misforståelser ute og går. For det første, så er konteksten her maraton (ref trådstarter), så piggsko og sprint er en diskusjon litt på siden.

Hvis du ser på skovalget til eliten i maratonløp, så velger langt de fleste sko med en viss demping. Her er et eksempel fra New York Maraton i 2014, hvor Adidas Adizero Boost 2.0, Nike Lunaracer og Nike Zoom Streak 3 var de mest brukte blant topp 100: http://www.runnersworld.com/briefs/shoes-worn-by-the-100-fastest-at-the-new-york-city-marathon Altså i all hovedsak sko med relativt "normal" demping. Hvis barfotløping er så fantastisk, hvorfor er det ingen eliteløpere som benytter seg av dette? Er det bare sponsorer som presser på dem uhensiktsmessige sko?

Her er statistikk fra Boston Maraton 2015: http://running.competitor.com/2015/05/photos/the-shoes-of-the-2015-boston-marathon_128889 Merk at de typiske minimalisistiske merkene er langt nede på listene. Og "there were no barefoot runners among the first 15,718 competitors and only one runner was wearing sandals."

Så har jeg ikke sagt at sko med demping gir "riktigere" belastning. Det kan godt hende sko pga uhensiktsmessig dropp, vektfordeling etc gir en uhensiktsmessig fordeling av belastningen. Men det må være opplagt at den totale belastningen blir mindre med en såle som demper, enn uten.

For de som ønsker å undersøke dette selv, så har jeg et forsøk som illustrerer dette. Ta en madrass (for eksempel fra senga), og legg den på gulvet. Gjør så et hopp, slik at du lander sidelengs, liggende på madrassen. Deretter fjerner du madrassen, og gjennomfører det samme hoppet og landingen, da direkte på gulvet. Kjenn etter hvilken belastning som var størst på kroppen, av den første og den andre landingen.

da har jeg fulgt noen av rådene og bestilt Hoka oneone og så få vi se hvor bra de er

Jeg er ikke uenig i at dempingen i seg selv ikke gir mindre belastning. Men i mine øyne blir det litt som demping på landeveisykkel, det trengs ikke.
Abebe Bikila vant OL, maraton barbent på åttitallet.
Litt av grunnen til at eliteløperne løper "ordentlige" sko på trening er at de ikke tar sjansen på å stikke seg på skarpe steiner, glasskår osv.
For amatørene sin del er det nok mange som ikke har bra nok mengdegrunnlag til å stå ut en hel maraton på forfoten.

Vi ser også i sykling at proffene bruker uhensiktsmessig utstyr. Ikke det at jeg påstår at dempede sko er feil.

Her har jeg lest litt fort tror jeg. Såframt man bruker foten til å dempe er det nok ikke så "farlig" å bruke demping, men det gir dårlig kontakt med underlaget og låser foten slik at den ikke jobber slik den "skal".

Men altså, hvis det er fordelaktig å løpe barbent - da synes jeg det er utrolig merkelig at ikke flere løpere faktisk løper barbent. Folk er villig til å dope seg for å få fordeler, også skulle man ikke ta med seg en slik åpenbar fordel - som atpåtil er gratis?

At man finner unntak som bekrefter regelen er intet nytt under solen.

Teller man antall seire på barfot - kontra de som kommer med sko på beina så er vel den statistikken i klar favør - sko. Hvorfor?

?

Jeg har vel aldri påstått at barbeint er bedre sett fra et konkurranseperspektiv. Sko gir bedre grep og beskyttelse.
De som løper mellomdistanse løper jo med minimalistiske, raske sko.

MTB-proffene sykla jo lenge på 26er, før de fant ut at 29er var raskere. Kanskje det er noe av det samme?

Mulig, jeg synes bare det er veldig rart, for siden en løper allerede har vunnet OL barfot, så har jo på en måte 29´rn kommet til løping for mange år siden.

PS. Jeg husker løpet, så på det på TV og tenkte, jøsses, den mannen har vel ikke hud igjen under beina når han kommer i mål. Såpass ukjent var dette for meg - på den tiden.

Så argumentet är att: för att eftersom Bikele vann OL 1960 barbeint så är det bästa att löpa barbeint. Att alla VM, runt 30 OL (möjligt att de första inte brukte sko), de flesta världsrekord (om inte alla), de flesta vinnarna av de stora maratonen (om inte alla) har vunnits med skor är inte så interessant eftersom det bara beror på att de är rädda för glasskår på träning och att man ändå inte kan anta att proffs använder sig av det bästa utstyret.

Ok...

Bra valg! Tror ikke du kommer til å bli skuffet. Hvilken modell valgte du.?

Prøv heller å løpe barbeint over en gressplen, så tar du på deg sko og løper samme lengde en gang til. De fleste vil merke stor forskjell i måten foten treffer bakken på.
Null demping tvinger deg frem på forfoten og korter ned steget.
Sko med (mye) demping lar oss slurve med isettet og for mange betyr det for lange steg og landing på hælen. Det gir unødvendig belasting på beina, og kan i ytterste konsekvens forårsake skader.

Men vad med alla de som redan löper med ok teknik och de som kan lära sig "bättre"* teknik på normalt sett?

Jag tycker bara att det är rätt extremt att försöka lära folk att ta kortare steg och landa med foten under sig (vilket det rätt mycket handlar om) genom att ta bort komforten av en sko. För en del fungerar det säkert men för väldigt många tror jag inte ens att metoden fungerar spesiellt bra.

*det verkar fremdeles inte vara helt klart vad som är bra teknik. Mycket verkar iallafall tyda på att (extrem?) framfotslöping inte är den bästa tekniken på långa distanser.

Svarer generelt her. Synes det er skrevet en del tøv i denne tråden.
For det første, hvor mange av dere har løpt et maraton på asfalt?
For det andre, Abebe Bikilas OL-maraton i 1960 blir stadig vekk trukket fram av barfot/minimalist-tilhengere, men han vant også i 1964. Med sko. (Ikke bruk det til å trekke slutninger den ene eller andre veien).
For det tredje, hvor mange av de som starter et maraton som forfotløpere avslutter på forfot?
For det fjerde vil fotisettet avhenge av mange faktorer, for min egen del er de tre største farten, helningen og graden av utmattelse. Høyere fart gjør at jeg lander lenger fram, i bratt terreng vil jeg lande lenger fram og når jeg er dødsliten blir holdning og teknikk borte og jeg lander lenger bak.
For det femte vil jeg igjen framholde at den viktigste faktoren for å stå et maraton er å løpe mange kilometer og langturer i forkant, samt ha en forsktig progresjon for å unngå skader. Løp i de skoa du liker og med den teknikken som passer deg. Teknikken vil endre seg med bedre grunnlag og bedre fart. (Skal du fokusere på noe annet i tillegg ville jeg trent kjernemuskulatur).

Hiver inn en liten brannfakkel på slutten her jeg, bare for å piske opp stemninga: Teknikkfokus, barfotløping osv. er nerding for de som vil være løpere, men ikke har grunnlag for å løpe særlig fort. Da fokuserer man på noe "annet" i stedet. Mistenker at ultraløpsbølgen har noe av samme grunnlaget. "Jeg løper ikke særlig fort, så da kan jeg sikkert løpe langt." Jeg elsker løping og synes det er flott at folk løper, langt/kort/fort/sakte - men hold misjoneringa for dere sjøl hvis dere ikke har grunnlag for det.'

Løping er dønn enkelt og ærlig, ikke kompliser det. Snør på dere skoa og ta dere en nydelig løpetur i stedet!

Kan henda er det eg som misforstår bruken din av omgrepet «total belastning»? At eit mjukt materiale til ein viss grad kan absorbera støytkrefter, er eg sjølvsagt ikkje ueinig i. Likevel tviler eg på om ein kan ekstrapolera frå resultatet i det tenkte eksperimentet ditt til særleg nyttige konklusjonar om kva som er gunstig for løpesteget. Det er mange andre parameter som også påverkar belastningane på kroppen når ein spring.

Eg har ei ganske pragmatisk tilnærming til dette. Både maksimalistisk og minimalistisk fottøy (og ymse alternativ imellom) kan fungera. Sjølv om mine eigne preferansar går i retning av det minimalistiske, ønskjer eg ikkje å gjera dette til noko evangelium. Eg trur at tendensen til å overvurdera kor universaliserbare eigne erfaringar er, finst i stort monn både hos minimalistane og hos dei som helst spring med innpakning.

100 % einig – sjølv om eg nok er blant dei som har gjort seg skyldige i nerding. (Det er ein yrkesskade; eg har hatt løpeskonerding som jobb.)

Nå trekker du konklusjoner basert på ting jeg absolutt ikke har sagt.
Jeg mener ikke at helt barbeint er det beste, hvilket jeg har presisert. Det jeg mener er at svære stylteputer som Hoka Onone ikke er bra. Er det noen proffer som løper med Onone?
Å lande som en flodhest på hælen bare fordi en har 2-3cm demping i skoen kan jo ikke være bra, det skjønner jo alle, eller?
Litt tatt ut av konteksten(ref. maraton); mellomdistanseløpere bruker lette, flate sko med lite demping. Ikke uten grunn.

Jeg har hørt at mange maratonløpere trener i ultralette sko/fivefingers/barbeint men bruker litt mer solide sko på løpene, nettop for å beskytte foten.

Har du lest Born to run?

Er det noen i denne tråden som løper 180 km i uka? (Nei, ikke jeg heller.)

Nettop derfor er det jeg foretrekker helt enkle sko og helst fivefingers.

Nok en gang;jeg har ikke sagt at barfot er det beste på maraton.
La meg oppsumere hva jeg mener:

Mennesket er "laget" for å kunne løpe uten demping.
På lange distanser i lav fart det sikkert smart å ha en sko som tillater komfortabel mellomfotløping.
Sliter du med smerter er det antageligvis teknikken/treningsgrunnlaget det er noe feil med.

Allan som vant Norseman løper med Hokka hvis jeg ikke har sett helt feil. (ref om noen proffer løper med det)

Hva mener du med dette?

Du skrev forsåvidt et forbehold samtidig som jeg skrev det jeg skrev, det skal du ha!
Jeg er også glad i å prøve forskjellige sko selv og bruker opp noen par i løpet av et år. Har en del sko jeg bytter på (alt for mange i følge sambo, men jeg ser ikke noe problematisk i det ha åtte-ti par med joggesko i gangen?) Men, dette er absolutt ikke nødvendig for å ha det ålreit med løping. Det som ergrer meg litt er at når folk i voksen alder skal "begynne å trene" er det for mange nærliggende å løpe, men så blir man teppebombet med alt man må kjøpe, lese og tenke på. Løping handler for meg stort sett om å snøre på seg skoa og komme seg ut, GPS-klokke m/puls, kompresjonstøy, 4x4, løpeteknikk, terskeltest, 19 par sko og alt det andre kan komme ved behov etterhvert. (Jeg er skyldig i flere av de ovenstående selv og folk må gjerne kjøpe og gjøre det som gir dem motivasjon, men det er ikke nødvendig og det er ikke løping handler om IMHO.)

I inlägget jag svarade på så var det något sådant som du verkade säga. Så nu vet du att en sko som en hel del folk verkar vara nöjda med inte är bra?

Vem har pratat om att det handlar om att landa som en flodhäst på hälen? Det är väl inte heller så klart att hällöpning inte är så bra, enligt studier så landar de flesta raska löparna på hälen under långa lopp.

Personligen så löper jag rätt likt i mina terräng sko som inte har allvärldens med dempning och mina asfaltskor som känns klart mjukare. Jag vet iallafall vilka skor jag föredrar på hårda underlag och jag tror att orsaken till att jag blev skadad för några år sedan i framfoten var att jag löpte en hel del på hårdare underlag med terrängsko (framförallt när det blev frost och stiar och annat blev rätt hårt).

Medeldistans löpare tävlar ju på bana som är mjukare än asfalt och de har också normalt endel dempning under hälen (dock inte så väldigt mycket). De tävlar ju inte spesiellt länge heller. Min bror var förövrigt en rimeligt bra 800 m löpare och han hade många par vanliga löparskor som han brukte. Det är ju inte heller så att de använde spikskorna väldigt mycket på träning.

Vilken grund du tänker på som är relevant för denna tråden förstår jag inte.

Jag tycker att det är otroligt rart om de välger att använda skor på 230 gram för att beskytta foten mot underlaget under en maraton när det finns skor på kanske 150 gram som borde fungera tillräkligt bra för det. Om det nu alltså handlar om att beskyta foten mot stenar och glas.

Jag tror väl snarare att de brukar lite solidare skor under en maraton för att de blir mindre trötta i fötterna och kroppen på grund av det. Jag är rimeligt säker på att de tränar och konkurrerar på kortare distanser med många olika varianter av skor.

Ja, jag har läst born to run. Tyckte det var en dårlig bok (helt oberoende av vad jag tror är bästa valet av sko) och kan faktiskt inte förstå att den blivit så populär.

En sak jag tycker är lite rart är dock hur en bok som verkar ha startat barfotbölgan innehåller så många löpare som löper i vanliga skor. Scott Jurek var väl den bästa löparen i boken och han löper väl i vanliga skor för att ta ett exempel (jag tror att hans skor ignorerades i boken). Författaren löpte väl i ett par pegasus och den är väl inte direkt minimalistisk den heller.

En annan sak jag tänkt på i efterhand är att Nike utmålas väldigt negativt och baksträversk i boken. I efter hand fick jag veta att nike free kom några år innan boken kom ut och nike borde väl faktiskt anses vara rätt tidigt ute med att erbjuda andra skor än de som kritiseras i boken. Det kanske var de som började utvecklingen mot lättare och mindre stabila skor?