Norske "ernæringseksperter"

Men varför kan du inte linke till dem om det finns så många? Min förståelse är att det faktiskt inte finns så många som visar det du påstår. En av de störste studierna visade väl for exempel att medelhavskost var det bästa.

Sen verkar det ju också som att du har ändrat tema. Jag spurte om tester som visar att man kan spisa väldigt mycket fler kalorier om man spiser fett och protein jämfört om man spiser mer karbo.

I den förra tråden har jag för mig att du också var enig i att lavkarbo fungerade på grund av att man faktiskt spiste färre kalorier och jag tror fortfarande att det är den vetenskapliga förklaringen.

Høres ut som en god idé. Frukt inneholder jo (frukt)sukker, dvs for kroppen er det sukker. Sukker øker blodsukkeret, noe som ikke er gunstig om du vil gå ned i vekt.

Nettopp det jeg konkluderte med. Den største forskjellen er kanskje at metthetsfølelsen er ganske mye bedre (Føler i alle fall det er sånn). Har allerede begynt å teste, blir artig å se om det gjør noe med vekta.

Å moderere karb er svært velprøvd i mange år av millioner av mennesker. Om du følger med, så ser du at også "offisiell" ekspertise gradvis dreier i den retningen(i ulikt tempo), men slike prosesser er jo utrolig langsomme. At det virker er jo også veldig lett å skjønne, om man bare ser på i hvilken rekkefølge kroppen tar opp makronæringsstoffene om den har alle tilgjengelig.

Noe av problemet når man ser på vektnedgang med lavkcal versus lavkarb er at forskjellen i redusert kroppsvekt ikke er stor, men det som skiller i tillegg er jo forskjellen i hva som forsvinner på kroppen din. Lavkcal tærer forholdsvis mer på muskelmassen enn kroppsfettet, kontra lavkarb. Den erfaringen gjør jeg meg forøvrig hver høst/vinter selv når jeg forskyver balansen til fordel for karbohydrater en periode uten at kcal totalt øker. Sakte, kommer det påslag rundt midjen.

Her er en mindre metastudie om lavkcal(lavfett typisk) versus lavkarb(eller moderatkarb om man vil)

http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?aid=9016489&fileId=S0007114513000548

Jeg har forøvrig testet mange ulike metoder, men over tid så er det å moderere karb det klart beste fordi jeg kan spise mer, og fordi jeg kan spise mye av den maten jeg liker veldig godt.

Jeg kjenner ikke til seriøs forskning som viser at man ikke legger på seg om man inntar overdrevne mengder av fett. Det er jo uansett helt tullete å bruke tid/penger på forskning på dette. Uten at jeg har prøvd, tipper jeg man kaster opp av å drikke en liter olivenolje. Jeg kommer uansett ikke til å prøve. Jeg mener likevel at du ikke blir feit av å spise fett i fornuftige mengder, argumentasjonen har jeg jo gjentatt flere ganger og det er nettopp det som er poenget mitt. Men som konklusjon, så du arresterte meg der. Busted. Det som i mine øyne er interessant å diskutere er den vestlige verdens frykt for mettet fett de siste 50 årene og hva fett (i normale menger, men nedel mer, og andre typer enn hva myndighetene anbefaler oss) faktisk gjør med kroppen.


Jeg er enig i at man får i seg mindre kalorier ved et lavkarbo kosthold, fordi blodsukkeret holdes stabilt, man er mett lenger og spiser naturligvis mindre da. Gå ned i vekt uten å telle kalorier, eller være sulten. Genialt ;-)


Artikkel som viser til 23 randomiserte kontrollerte forsøk som konkluderer med større vekttap ved lav-karbo kosthold kontro lav-fett/kalori kosthold. http://authoritynutrition.com/randomized-controlled-trials-in-nutrition/

Arikkel som viser til en rekke forsøk som viser at det ikke er sammenheng mellom inntak av mettet fett og hjerte- og karsykdommer: http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/12/dirty-little-secret-of-diet-heart.html

I mine øyne er henvisningene i begge artikkelen som svært troverdige kilder å regne. Det kan være du er uenig, men det er opp til deg å vurdere.

Det som hadde gjort diskusjonen spennende, hadde vært om du faktisk kunne vise til konkrete kilder som underbygger det du skriver annet enn "forskning viser" setninger og prøve å arrestere meg på feil. Fordi nå er vi bare to karer som kranlger på internett ;-)

Dette er min erfaring også. I perioder, som f.eks nå som jeg er på ferie og ikke kan velge alt jeg spiser selv, det blir mer (ofte dårlige) karbs. Det legger seg lubb under navelen raskt. Forsvinner etter 2-3 uker når jeg spiser det jeg normalt spiser gjennom året.

Det skulle ju vara väldigt interessant att få reda på vad som händer i kroppen. Man behöver ju inte heller dricka en liter olivolja men jämföra olika realistiska dieter.



Nu har jag inte givet många konkreta kilder i denna tråden men jag har iallafall linkat till en lång kritikk av taubes som jag har för mig tar opp en massa felkaktigheter i det han skriver, bland annat att insulin inte är så farligt som det ibland verkar i denna tråden. Har du läst den?

Tidigare har jag också linkat till annan forskning om hur kalorier från fett, karbo och protein påverkar vikten. Desverre hittar jag inte den nu.

Ja, leste kritikken. Det er en kar som ikke er enig. Han kan jo ikke vise til noe mer konkret enn det. Det holder ikke som kilde i mine øyne.

Nu har jag bara tittat på artikel 3 och 5 i den listan eftersom de verkade handla om det jag lurte på.

De konkluderar ju inte alls med det du skriver. Vekt tapet är likt i båda studierna och en del värden är också sämre i lavkarbo dieterna.

Den första artikeln hade ju dieter som kan ha haft olika mängd kalorier.

Han linkar ju till en en hel del artiklar i allafall. Det är väl iallafall något konkret?

Det ble publisert en metastudie for et par år siden ( dessverre har jeg ikke lagret referansen), over effekten av ulike slankemetoder :
- high eller low carb
- high fat
- low fat
- high protein
- ikke spise etter kl. 19.00
- ikke spise frokost
- cardiotrening før frokost
- styrketrening vs cardiotrening

Den eneste signifikante metode viste seg å være:
inntaket av kalorier må være mindre enn forbruket. Simple as that.

Leste bare første side i går. Visste ikke at den hadde flere sider. Lest hele nå. Mye "skitsnak" men også endel interessant.

Han arresterer Taubes i endel faktafeil. Det er jo greit nok. Han viser jo også til endel veldig gammel forskning. Ikke at det er et argument for at den ikke er valid i dag, men man finner jo stort sett noe som taler ens sak om man leter lenge nok. Det gjelder forøvrig for begge sider av en sak.

Leste også endel annen kritikk (og kanskje litt mer nyansert) av samme bok. Det debatten koker ned til er jo om påstanden om at "en kalori er ikke en kalori" stemmer eller ikke.

Kritikere argumenterer for at det er en fysisk lov som ikke kan brytes og derfor ikke kan stemme. Den andre siden argumenterer at kroppen f.eks bruker mer energi på å omsette en kalori fra fett kontra en kalori fra karbohydrat. F.eks kalorier fra fiber, som kroppen ikke fordøyer. Spiser du 100 kcal fra fiber vil dette gi en følelse av metthet, som kan gjøre at du ikke spiser 100 kalorier fra noe annet...

Og fra egen erfaring. Skal jeg f.eks kjøre bil i 4-5 timer og ikke ønsker å stoppe for å spise underveis, pleier jeg å blande en boks kokosmelk med proteinpulver. Dette holder meg mett veldig lenge og holder blodsukkeret stabilt. Dette er ca 600 kcal har jeg regnet ut. Spiser jeg samme mengde kalorier fra sjokolade blir jeg jo sulten etter kort tid.

Å si at "for å gå ned i vekt må inntaket må være mindre enn forbruket" er jo like forklarende som å si at "for å bli rik må man tjene mye mer enn man forbruker". Begge deler er balanseligninger som ikke forklarer noe. Sier en ernæringsekspert det første utsagnet nikker man anerkjennende, mens hvis en journalist i DN konkluderer med det sistnevnte vil man tro han er en smule treig.

Jeg ser ingen nytte ved å telle kalorier inn og ut så lenge usikkerheten i begge anslagene langt overgår hva som gjør folk feit eller ikke. Bommer man 100 kcal eller 3-5% på kaloriforbruket daglig (noe som jeg ikke synes høres usannsynlig ut) tilsvarer det å legge på seg fem kg i året noe som tilsvarer at man blir ganske lubben i løpet av noen år. Og da er det en fattig trøst at man har notert kaloriregnskapet underveis.

Fordelen med å kjøre lavkarbo eller paleo er at man ikke trenger beregne kalorier men derimot at kroppen selv regulerer matinntaket i forhold til forbruket. Og det viser seg å virke greit for de fleste som går for slikt kosthold og det er derfor det er populært blant de som ønsker å ha en passende naturlig vekt.

Och då är vi tillbake till samma sak igjen. Detta är taubes och atkins huvudtes. Om du bara spiser lite karbo så kan du spisa hur mycket du vill av resten. Vi blir inte tjocka på grund av att vi spiser för mycket utan för att vi spiser fel mat.

Synd att det efter 50 år inte finns något vetenskapligt experiment som visar att det stämmer. Det är väl snarare så att de experimenten som har gjorts (for exempel ref. 3 och 5 i din link över) visar att man inte går ned mer på lavkarbo än lavfett om man får i sig like många kalorier.

Om det samma gäller om man ligger på ett kalori överskott vet jag inte men jag tycker att det är de som föreslår en teori som i första hand ska testa om den verkar stämma.

Varför ska man tro på en gammal teori som inte har någom experimentel backgrund?



Hur sulten fungerar är självklart viktigt men vad om du spist en vanlig måltid med pasta eller potatis eller kanske grött istället för sjoklade i ditt exempel?

Förövrigt så tror jag att vår förståelse av olika dieter har ändrats. Många skulle nog må bättre av mindre karbo (framförallt rask karbo från godteri och liknande).

Det är svart eller vitt tänkandet, överdrivelserna och de extrema teorierna jag är imot.

Sen undrar jag också hur mycket individuella skillnader spelar in. Det är ju många som klarar sig bra på ett kosthold med mycket karbo som också inkluderar en del dritt mat medans andra verkar få stora fördelar om de spiser klart mindre karbo.

Att det är vansklig i just detta fallet betyder ju inte att det att räkna kalorier kan vara väldigt användbart om man vill gå ned i vikt eller lurar på varför man går opp i vikt.

Går man opp i vekt vet man jo at man har kalorioverskudd, men å regne hvor de kommer fra hjelper deg jo ikke. En feit biff kokt i smør og rullet i bacon kan greit holde deg mett i et døgn mens tilsvarende kalorimengde havregrøt gjør deg sulten på null komma niks. Det sier et kaloriregnskap deg ingenting om, og da koker det ned til at å holde kaloriregnskap i beste fall hjelper motivasjonen.

Hur stor är den biffen? Ett kg? Jag tror iallafall inte att jag blir så väldigt mätt och håller så länge om jag spiser en massa feit mat.

En kalori beräkningar ger dig ju information om hur mycket du får i dig och kan ju göra att man spiser mindre eller annan mat.

Individuelle forskjeller er jo interessant. Jeg har tidligere spist som. f.eks Olympiatoppen anbefaler.. Dvs en stor mengde kalorier fra karbohydrat som pasta, brød, poteter osv.. 6 måltider pr dag. Jeg har alltid vært slank, men med litt magefett til tross for stor treningsmengde.

Det siste året har jeg spist moderat med karbohydrat og spist mer kjøtt/fisk/egg og fett fra naturlige kilder. Generelt mest mulig ren mat. Spiser 4-5 måltider om dagen. Kan holde lav fettprosent og kan fint holde lav kroppsvekt gjennom hele sesongen. Treningsmengden er den samme, men resultatene er jevnt over mye bedre denne sesongen.

Kan jo være jeg trener smartere, det er sånn sett bare en korrelasjon. Selv tror jeg omlegging av kostholdet har mye å si for at denne sesongen er den beste jeg har hatt så langt resultatmessig.

Likevel synes jeg den største fordelen med å spise på denne måten er jevnt blodsukker gjennom dagen. Det føles utrolig behagelig å kunne spise lunch kl 11 og være god og mett frem til middag kl 16, uten å måtte være avhenig av et mellommåltid for å få opp blodsukkeret.

Samme her. Jeg har vært på besøk hos foreldre og svigerforeldre i ferien og spist mye brød til frokost og lunsj. Det er helt utrolig å igjen kjenne den sultfølelsen som kommer snikende 90minutter etter måltidet. Jeg hadde helt glemt hvordan det er.

Veldig enig.

Jeg synes det at man faktisk synes det er OK å må måtte veie og regne ut hvor mye energi maten man dytter i seg inneholder, for å kunne holde en ønsket kroppsvekt, forteller litt om hvor skrudd det vestlige kostholdet egentlig har blitt.

Ved å spise naturlig mat når jeg er sulten, slutte når jeg er mett og gjenta igjen når jeg er sulten klarer jeg å holde lav fettprosent, lav kroppsvekt og fungere bra i idretten jeg bedriver. Når treningsmengden er stor er jeg mer sulten og spiser da mer. Dager uten trening spiser jeg generelt endel mindre fordi jeg ikke er så sulten.

Opplever nøyaktig det samme etter en brødfrokost hos foreldrene mine

Har du en "diett" du ønsker å dele?
altså en matplan du kunne ønsket å delt?

Mange sliter med å finne ut av sånt av seg selv.
du har gjort jobben og kan hjelpe andre med å komme til "dekket bord" om noen ønsker å prøve

Ja samme her.
Men det som plager meg mest med vanlige middager med masse karbohydrater, er at jeg blir så sinnsykt trøtt etter jeg har spist, og det føles som at all energien blir sugd ut av kroppen.

Ser det er flere "eksperter" som mener man bør spise hovedsaklig protein/fett-måltider tidlig på dagen, så spise størstparten av karbohydrater sent i kveldingen, slikt at man får sove bedre og fylt opp energilagrene iløpet av natten.

Mange vil argumentere for at "MEN KARBO TIL KVELDS GJØR DEG FET".
Ta det med ro - det finnes mange jallastudier som motbeviser det.

Her er en artikkel.
http://myrevolution.no/s/spis-karbohydrater-til-kvelds-for-bedre-resultater/

Dette er mer eller mindre slik jeg spiser. Spiser endel karbohydrat i form av potet og søtpotet, siden jeg trener mye.

http://authoritynutrition.com/low-carb-diet-meal-plan-and-menu/

Takker, skal lese meg opp litt, for jeg spiser lite kcal totalt sett men mister ikke vekt lenger. (jepp teller kcal)

Mistenker at kroppen min ikke "tåler" sukker i det hele tatt egentlig.
Har ikke tester fra lege eller noe som viser noe sånt, er sunn og frisk og trenger det jeg vil si er mye til å være 48 år og mosjonist.

Nu är det väl inte många som säger att man måste det heller. Jag tror framdeles att det är en massa folk som spiser ett kosthold med en hel del karbo och håller vikten utan att behöva räkna kalorier.

Många som går opp i vikten skulle nog inte heller behöva räkna kalorier för att förstå att de går opp i vikt...

Men jag blir inte heller spesiellt sulten efter en brödfrukost eller brödlunch. Trött efter maten blir jag inte heller.

Arrester meg om jeg tar feil. Har ikke sultfølelsen mye å gjøre med hvor fort blodsukkeret stiger for så å falle igjen? Spiser man feks brød som er grovt (trege karbohydrater) med tildels mye pålegg og grønt etter "norsk standard" så holder det sulten vekke lengre?

Kan sikkert stemme det, jeg har jo spist masse karbohydrater i 32 år, før jeg la om kosten. Det siste året har jeg vært i mitt livs form. Uansett, nå er en gang slik at en stor andel av voksne nordmenn overvektige. Fedme er en stor trussel mot folkehelsen.

http://www.fhi.no/tema/overvekt-og-fedme

Og myndihetenes kostholdsråd er fremdeles spis mindre, tren mer. Er jo bare å se på hva Lurifax skrev i innlegget over. Han er på kaloriunderskudd, men går ikke noe særlig ned i vekt.

Jepp.
Lettkokte havregryn er vel det verste du kan spise..
En stor forvirring for mange da de tror det er noe av det beste man kan spise, men er du ute etter en bratt blodsukkerkurve, så spis lettkokte havregryn.

Gjerne med sukker på.