Øke utholdenheten, er virkelig sone 1 veien å gå?

De viser til at sone 1 også er bra i langrenn. Det er sikkert riktig, men når jeg setter armer og bein i bevegelse er det tilnærmet umulig å komme ned i sone 1.

Man skal være i ganske god form, og ha rimelig god teknikk for å klare å holde sone 1 og fortsatt få det til å se ut som du går på ski. Jeg sleit veldig med å holde sone 1 når jeg tok opp treninga igjen etter jeg la opp som skiløper. Denne vinteren var første sesongen jeg klarte å holde grei fart (rundt 18 km/t) og samtidig holde sone 1. I bakkene prøvde jeg bare å unngå å bikke inn i sone 3. Når hele kroppen er i bevegelse stiger pulsen fort.

Man kan så klart søke rundt i forumet, men en hovedgrunn til at dette kommer opp på nytt om og om igjen, er jo det faktum at folk som kanskje ikke har hatt interesse for fysisk fostring starter opp, trener litt, også dumper de innom her. De leser noen tråder (vet kanskje ikke helt hvordan søk funker) også begynner de en ny tråd.

Det er etter mitt syn bare positivt, om jeg ikke vil bidra så dropper jeg hele tråden.

Det er smått flåsete og totalt unødvendig å "disse" folk fordi de spør. Liker man ikke spørsmålet, så la være å svar. Det er da helt normal folkeskikk.

En tråd som engasjerer såpass har en nyttverdi, om ikke for deg og de som er utlært så for de som spør.

Er den del ungdom (de var ikke her for 40 år siden) de leser og skriver og er nyfikne. La de spørre sier nå jeg, og skal man bidra så er det fullt mulig å bidra med informasjon som er positiv og konstruktiv fremfor å velge en "besser-wisser" variant.

18 km/t i sone 1? Extremt Isföre eller är du i världseliten?

I trondheim finns det endel gode skilöypare och jag vet att de ofta tränar i en fart som är klart under 18 km/h.



Så du går bakkarna, som det brukar vara godt om i sklilöpyerna, i kanske hög sone 2 och kallar det sone 1 trening?

Er nok ikke i verdenseliten, ikke i finnmarkstoppen heller
Nå kan man egentlig ikke sammenligne konkurranseløyper fra trondheim med løypa jeg går i. Det er en turløype beregnet for rolige langturer, på 5 mil hadde jeg 550 høydemeter. Bruker NM-løypa vi har her til å kjøre hardere distansetrening eller intervaller.
Jeg kaller en spade for en spade, og har aldri lagt skjul på at man fint kan være oppi både sone 2 og 3 på langturene, men som hovedregel prøver jeg å unngå å være over 77% i bakkene. Hvis jeg ligger 2t 20min i sone 1 og 5min i sone 2 i løpet av en langtur, så vil jeg kalle det for sone 1 trening, vil ikke du?

Ligger alltid mellom 15 og 20 km/t i snitt på langturene, men som nevnt, det er ikke en veldig hard løype med mye bakker. På 5 milsturen jeg nevnte hadde jeg 15,6 km/t i snitt, det var med stoppene jeg hadde, avg moving speed var 16 km/t

Og den var interessant og godt skrevet. Fin lesing for meg. Skjønner ikke at det er et problem at det skrives mye om dette temaet.

Det er skrevet mye om temaet, men mye er generelt, og slik jeg tolker det er man fortsatt ikke enige om mosjonister med begrenset tid bør prioritere harde økter eller trene like mye rolig som hardt eller prioritere rolig med litt hardt. Man er heler ikke enige om intervallenes lengde, om de skal være i sone 3 eller sone 4, pluss en masse annet. Og nettopp derfor er det artig å høre andres tanker. Disse trådene bekrefter jo og at det er flere veier til rom da folk oppnår sine resultater med forskjellige treningsopplegg. Og da er det selvfølgelig artig å høre hva andre har erfart og hva de gjør.

Synes det var godt beskrevet i artikkelen, der sier de jo at selv om du bare har 5 timer til rådighet pr uke bør hovedvekten være i sone 1.
Står veldig mye bra på den siden ellers også

Ja, men med kuperingen som är här skulle sone 2 i backarna medföra att en stor del av träningen var i sone 2. Om du har en platt löypa nestan utan backar så är det en annan sak.



Nu vet jag inte hur mycket kuperingen betyder men om dere inte alltid har raskt före i alta så tycker jag att det låter riktigt raskt.

Min erfaring är att de bästa skilöparna har en fart runt 15 km/h (+- några km/h) när jag sett dem i marka på vad jag antar är långturer. Riktigt raska löpare som är med på strava har också långturer med ett snitt på till och med opp mot 50 minuter per mil ibland.

Gikk et turrenn på 2,8 mil, hadde snitt i lav sone 3, gikk på 1t 15m, altså 22,8km/t i snitt.

Man må selvsagt tilpasse seg etter løypa man går, det sier seg selv. Er det mye opp og ned vil det gå sakte. Men konkurranseløyper til wc og nc egner seg sjeldent til langturer med jevnt sig. Prøvde meg på en sånn i troms i vinter, innså at det ikke gikk å holde intensiteten nede og samtidig holde jevnt tempo, så det ble 2x30min i sone 3/4.
Kuperinga har jo alt å si for hvor hard en løype er. Om du kan gå enkeldans/dobbeldans store deler av løypa blir det energieffektivt og jevnt. Om du må padle opp lange bratte bakker og konsentrere deg hardt ned de bratte bakkene får man lite hvile. Løypa i troms hadde sinnsyke stigninger, og stupbratte utforkjøringer, det var nesten skummelt.

Det er vanskelig å se hvor fort noen går når de passerer deg, men på strava får du jo faktisk opp hastigheten.
Det kommer helt an på, klassisk har lavere hastighet enn skøyting. Kjørte noen rene piggeøkter i vinter, da hadde jeg 14-15km/t i høy sone 1.

Ett ok inlägg med en del spekulationer som jag inte tror på.

Jag skulle vilja vända på problemställningen. Om man tränar 15 timmar i uken (800 timmar i året) och tränar 80% rolig så tränar man faktiskt också 3 timmar på hög intensitet. Om man tränat en del och beräknar tid i soner så märker man att 3 timmar på hög intensitet är väldigt mycket. Det är för exempel omöjligt (tror det iallafall) att komma upp i 3 timmar per uka sone 4.

Så om man tränar mycket så är det uppenbart att man måste träna mycket rolig. 80% rolig är inte så mycket som det först kan verka.

Sen om man ser på varje träningspass så ser man också att om man värmer upp och värmer ned på sina hårda turer så blir det också mycket rolig träning per pass.

Ett kort 4x4 pass på 45 min gir ca 67% rolig träning. Ett 2x20 pass på en timme gir 33% rolig träning.

Min erfaring från hårda "opplanerade" turer är att man har mindre tid i höga soner än vad man tror.

En träningsvecka med 3 sone 3 turer på en timme (2x20 för exempel) och en rolig långtur på 2 timmar, dvs 5 timmar med 3 hårda turer gör att man tränar 60% rolig. Om man bytter ut någon sone 3 tur mot sone 4 blir det endå mer rolig.

Så min poäng är att utan att bedriva en massa sone 1 turer så blir det endå en massa rolig träning och prosenten rolig som ofta kommer upp är inte så mycket som man kanske skulle kunna tro.

Siden du er så glad i hard trening, hvordan er framgangen din? Har du gjort noen tester som f eks laktattester for å se om du flytter terskelen? Vo2 maks tester?

Du har mange ganger understreket hvor uenig du er med de som sverger til en del sone 1 trening. Jeg personlig synes det blir helt feil å si at "idag syklet jeg 1 time i sone 1, men toppet det med 1 time langdrag. Da har man ikke hatt sone 1 trening, da har man hatt intervalløkt.

Bara några kommentarer:

Jag pratar om turlöyper och vanliga lyslöyper men de stiger minst 200 m per mil här i trondheim med kanske något undantag.

Estimatet av hur fort skilöyparna går är baserad på att jag antingen ligger bakom eller passerar löparna och för en del gode (men inte toppåkare) från strava.

Tider för ski variarier ju också något voldsamt. Jag tror att jag åkt roliga turer med fart som variarar mellan 36-37 min och 55-60 min per mil.

På en del fören kan jag inte ens åka så raskt som jag kan åka i sone 1 på andra fören.

Nei


Det har jag väl inte? Nu begynner du snakka om extrem punkterna igen.



Ja det har man, men om man fölger dagens standard om hur man beskriver träningen så har du tränat en massa sone 1 och en del i högre soner.

Du kan ju läsa något av det som OLT har skrivit och se för dig själv hur de beskriver träning och vad de menar med för exempel 80% rolig.

Hvis jeg ser på den måten å beregne hvor mye man trener hardt og rolig, så hadde jeg jo forferdelig mye rolig i fjor, men økte jo vo2 maks vanvittig mye med ENDA mer rolig trening.
Med din beregning kan man jo fint trene intervall hver dag og likevel havne innenfor 70% "rolig". Men det er jo ikke spesielt lurt.

Du svarte for så vidt ikke på spørsmålet mitt.

Tror, som deg, at det er viktig å sykle rolig om man skal sykle rolig og hardt når man skal sykle hardt. Sånn for egen del følger jeg dette sånn at jeg ikke kliner til å sykler halv hardt hver gang jeg sykler. DA får jeg sånn passelig kontroll, som igjen gjør at jeg føler jeg får maks ut av mine hardøkter; jeg får kjørt de dragene jeg ønsker med den pulsen jeg vil (Tror mange er enig med meg i at en 4x4 økt i S4 ikke er så morsom når man er små sliten, og kun toucher sone 4 i 10-15 sekunder i løpet av draget. Da er er det bedre å stille med krutt i bena å gjennomføre skikkelig. Sånn tenker i alle fall jeg.).

Tror dere snakker forbi hverandre. En toppidrettsutøver er meget flink til å trene ihht. planen; står det sone 1 trener han/hun sone 1 (De mixer ikke inn drag etc. dersom dette ikke passer inn i totalen.). Det er dette man kaller disiplin.

Tror jeg nevnte det litt tidligere i tråden, dette er bare snakk om hvordan man ordlegger seg, fredriks er nok rimelig enig med hoaas om man ser på budskapet -slik jeg leser det.

En fare med å gjøre som fredriks sier, altså kjøre litt hardt hver gang er at man ofte går rundt med "sure" bein fordi man ikke klarer å restituere seg skikkelig. Dette er hva jeg har blitt fortalt er lapskaus. Man orker ikke kjøre skikkelig hardt, og man kjører ikke langt, så da blir det hverken fugl eller fisk - dog, jeg har trent slik de tre første årene, og om man starter på null-niks, super sofa sitter form, så får man formøkning de-luxe åkke som.
Forskjell på å være kav råtten og forsøke å forbedre seg. Nå kan jeg ikke kjøre hardt og splitte treningene på den måten fredriks nevner, da skjærer det seg (trener ca 12 timer pr uke) Men med 5 timer, så går det bra - i det minste en god stund.

Enig. Kommer man seg ut på sykkelen vil det være fremgang. Sjelden jeg trener 12 timer (Kommer helt an på hvor mye tid jeg kan bruke på hver rolige tur).

Enkelt forklart er mitt opplegg sånn: En hard økt blir med oppvarming, "trening" og ned-sykling sånn ca 1,5 timer. Det blir 2 sånne per uke (Dvs. ca 3 timer fordelt på 2 økter.) evt. 1 økt og 1 ritt. All annen trening forsøker jeg nå å få ned i sone 1(2) (Blir ca 20 min styrketråkk i motbakke som er høyere i puls). Bakgrunnen for dette er at om jeg hadde lagt opp til 3 harde økter med ca 4,5 timer per uke. Så blir det for hardt for meg over tid. Det går fint i 2-3 uker. Så som oppkjøring passer det fint, men da må jeg slippe opp etter perioden ellers blir jeg syk eller alt overskuddet blir borte og syklingen blir plutselig ikke så morsomt lenger.

En del tror jag mixar in en del drag på långa turer. Adressa skrev för exempel om team united bakeries tränings uke före uken och de hade iallafall någon tur med flera timmar sone 1 följt av sone 3 sista halvtimmen eller något sådant.



Det tror jag inte men endel är helt klart att vi snakker förbi varandra.



Men det har jag ju aldrig sagt (forutom om man tränar 2-3 gånger i uken men då är ju inte sura ben så vanligt).



Nei, det är inte spesiellt lurt om man tränar många gånger i uken men om man tränar få gånger kan det vara lurt.

Och som sagt så är det inte min beräkning utan beräkningen som de flesta inklusive olympiatoppen använder sig av.



Ett nei försvan. Jag har inte tagit någon labtest.

Jeg tror at når TUB avslutter økten med et terskeldrag så er det planlagt sånn at det passer inn i en total treningsmengde (Regner med det er langrenn du snakker om nå, og de er per definisjon ikke i sesong.).

Tror også, som deg, at en som trener i snitt under tre dager i uka kan kline til det man orker hver gang uten at det er krise. Men jeg tror også at selv med kun 2 økter i uken så vil man kunne dra god nytte av å forlenge en av dem og legge den lavere i intensitet (Jeg skjønner ikke hvordan man få ut maks i konkurranse om man kun trener korte harde økter. Eneste unntaket er om man fra tidligere har trent opp en stor kapasitet man kan "trimme" på denne måten.).

Jag tror det beror på individen. Jag har aldrig tränat mycket långt. När jag var ung och gick på ski så var det nog maks nestan varje gång (gick mest på ferierna). Jag hade endå inga direkta problem på vasaloppet eller finmarksturen trots att jag alltid startade för hårt. På grund av dårlig motivation så gick jag vasaloppet en gång med väldigt lite träning (9 mil ski och inget annat de sista månaderna men lite sykling på hösten) och det gick det å med ok resultat men den turen var inte väldigt göy

I vintras hade jag väl några turer på runt 2 timmar men de flesta turerna var kortare. Det fungerade ändå att gå 15 timmar på ski under påsken med sista turen på 4.5 timmar med en timme runt tröskeln.

Jag hade säkert varit bättre om jag tränat mer och tränat mer långt men väldigt nödvändigt verkar det ändå inte vara för mig. Hur bra man klarar långa distanser har ju också väldigt mycket med hur man lägger opp konkurransen med tanke på intensitet.

Har flere kjente som har trent hardt en sesong etter å ha "trent opp grunnmotoren". Vo2 maks har da gått noe ned, selv med ganske stor vektnedgang.
En bekjent som har meget stor kapasitet trente mye terskel en sesong, snittfarta hans gikk opp, vo2 maks litt ned.
Synes det er så rart at disse får redusert vo2 maks ved hardere trening, som så mange forskere og vitere sier er det beste for å øke nettopp vo2 maks.

Men men, de lærde strides, jeg gjør i allefall det som funker for meg. Så får jeg justere etterhvert. Blir morsomt å se om FTPen min har gått ned med mer rolig trening i forhold til i fjor

Låter rart förutom att jag har för mig att högre tröskel kan medföra lägre VO2max. Men självklart vansklig att dra några direkta slutsatser när man inte vet några detaljer. Det att de gått ned ganska mye i vikt kan ju vara en orsak.

Jag förstår dock inte helt vad du vill komma. Är det några i alta som har kommit på något nytt angående träning?

Att VO2 max tränas bäst på hög intensitet är ju något som jag tror så gott som alla är eniga om.

Om folk får högre fart på tröskeln så är väl det också viktigare än VO2max som man ju i praktiken inte använder sig av på långa konkurranser.

Arbeidsøkonomi (kroppens evne til å bruke oksygenet den får) og kroppens evne til å bruke fett som energikilde er vel også noe du har bruk for ved lange konkurranser. Som du igjen best forbedrer ved sone 1 trening.

Når man går ned i vekt skal vo2maks gå opp, fordi det måles pr kg kroppsvekt.

Jeg vil ikke si at det er viktigere, begge deler er like viktig. Har man to personer med samme AT, men en har høyere vo2maks enn den andre, vil jo den med høyest vo2maks holde høyest fart.

Hvor jeg vil med treninga? Dit folk flest vil, jeg vil bli bedre. Jeg får ikke det endelige svaret på hvor vellykket treninga jeg har lagt ned siden mars har vært før til høsten. Men indikasjonene ved test i mars (etter 4mnd med denne treningsmetoden) var meget oppløftende. Noe nytt er det vel ikke, at det er viktig å trene mye rolig. Det er rådene som går igjen hos alle jeg har snakket med.

Mener å ha lest at kroppen faktisk forbruker mest "fett" i sone 2, ikke sone 1, så hvis man trener skjelden nok så skulle det tilsi at sone 2 faktisk er å foretrekke.

Forskjellen er at sone 2 krever tilnærmet samme restitusjonstid som sone 3 om jeg ikke husker helt feil. Det er gjerne her folk mener man da like gjerne kan kjøre en hard økt, siden dette gir bedre utbytte. Dog tåler man ikke samme mengde i sone 3 som sone 2, så det er et spennende felt dette her.

Fel, arbetsekonomi tränas i alla soner och det är också mest relevant att träna den i konkurranse hastigheten. Mest fet förbrenes i sone 2 enligt olympiatoppen.



Det jag tänkte på var att saker och ting kan gå fel om man går ned i vikt. Man kan för exempel minska muskelmasse vilket kan resultera i lägre vo2max.



Varför ska han göra det? AT säger mer om vilken fart man kan hålla över långa distansen än VO2 max.

Det är ju också många, jag kan för exempel nämna olympiatoppen som säger att AT korrelerar bättre med prestation än vo2max över längre distanser?




Att du bara verkar bry dig om resultat i lab tester tycker jag är märkligt. Det är ju bara att testa sig själv på en test runda eller sykla ritt för att få reda på om träningen har fungerat.

Restutionstiden för sone 2 är klart lägre än för sone 3 men jag är osäker på hur mycket.

Det beste er å trene 1-2 ganger i uka, starter med 1 time sone 1, 1 time sone 2, 4x8min i sone 3 og nedsykling i sone 1 20min. Er sikker på at det er fasiten

Er det med arbeidsøkonomi noe DU mener, eller har du noen referanser til det?
Ulempene ved å trene sone 2 er jo mye større enn fordelene, derfor er det nesten ingen som trener sone 2 i stor grad!
Jada, alt skal utføres i de høye sonene og/eller konkurransefart...

Saker og ting gikk ikke feil, vektnedgang skyldes redusert fett, ikke redusert muskelmasse.

Med samme AT men en har høyere vo2maks er jo utgangspunktet høyere.

Du kan ikke finne terskel (laktatprofil) eller vo2maks ved å kjøre en testrunde i skauen. Søstra mi har tilgang til testlab så da benytter man seg av det. Har en bakke jeg kjører i noen ganger, men det er mange variabler som spiller inn på resultatet.

Synes det er tøft at mange av de beste utøverne i verden legger grunnlaget og hovedbasen av treninga si i sone 1. Men du synes å vite noe de ikke vet?