Strømprisene og utvekslingsfesten -hva bør gjøres?

Nei, ikke på hva man har i strømregning.
Men for mange må man regne på det for å vite hva man faktisk har i strømutgifter.
Ikke alle har samme nettleverandør som strømleverandør. Strømstøtten kommer med nettleia. Og selv om noen har avtaler om gjennomfakturering så har langt i fra alle det. Tibber f.eks tilbyr ikke gjennomfakturering så da må man regne på dette for å ha oversikt, ordning och reda. Pluss og minus osv.

Tror att strøm marknaden i Norge mest handlar om pris och vem som producerar och mindre om hur mycket som faktiskt produceras och efterfrågas. Inte så väldigt stora möjligheter för konsumentene att ändra oppförande och jag tror for eksempel ikke att förbruket i nord Norge skött till himmels når priset var i det närmaste 0 i somras.

Handlar mest om att sälja sitt eget vann i stället för noen annans vann och det er det som sätter prisen.

Nu finns det lite vann i sör och också utan möjlighet för eksport hade också priset varit högt. Det höga priset ändrar förbruket lite men priset sätts nog ända mest för att producentene ikke vill slösa på sitt eget vann under antagandet att det kan bli dyrare senare.

Ingen producent vill ha mycket mer vann på våren och ingen vill vara den med tomma magasin på senvintern når priset er högt.

Alt dette handler hovedsakelig om regulering av kraftbransjen og markedet, samt nåværende/fremtidig forbruk/produksjon.

Norge kan vel hovedsakelig jobbe med sin egen regulering av kraftbransjen, forbedre innenlands kraftnett, redusere elektrifiseringsplaner og tilby mer gass. Utbygging av mer kraft vil ikke ha så stor effekt på pris da etterspørselen er mye høyere(og skal bli høyere) enn det tilbudet kan øke i Norge, og prisen settes i Nordpool-markedet, hvor kjøper eksisterer "et eller annet sted". Det er begrenset hvor mange år en kan ha strømsubsidie, uten at det bare ser ut som en markedsfeil som korrigeres.

Igjen, anbefaler denne til neste løpetur:

Har faktiskt lyssnat på den. Ikke väldigt aktivt hela tiden utan att det gjorde så stor forskjell. Sikkert en del bra men en del jag tyckte jag var rätt rart. Lite väl överfladiskt.

Som jag ser på det så tror jag det skulle vara bra hvis man får till en marknad där man mer tar hänsyn till att olika kraft produceras med forskjelliga egenskaper och där man kan hjälpa varandra utan att det har alltför mycket negativa konsekvenser för en del.

Norges vannkraft er bra för kontinenten då den uppenbart hjälper till med att regulera krafttoppar men att gi kontinenten mer och mer tillgang till den är definitivt ikke bra för norska konsumenter och vannnivån i en del områden.

Hvorfor ska jag och andra i midt och nord Norge vara positiv till ett bättre nett mot sör? Vi klarar oss nu, har byggt en hel del vindkraft* för att klara oss bättre själva och bättre förbindelser skulle bara göra att vårat pris för strömmen skulle bestämmas mer av vad de gör i resten av Europa.

* tror jag på lokala turer kan se fler vindparker än vad det finns i hela sör-Norge.

Det er jo ikke sånn at de ikke finnes i sør.

https://no.wikipedia.org/wiki/Liste_over_vindkraftverk_i_Norge



--- (Nytt innlegg under uten sammenheng forøvrig)



Kansje vannkraftbransjen har godt av litt ny inntekt og å kunne slenge på et par øre/kWt til modernisering.

For her har det tydeligvis ikke skjedd en dritt siden 70-tallet. Når de i 2022 finner ut at det kan være lurt med online vannmålinger og at denne teknologien eksister.




Et-tilfeldig-samarbeid-kan-fore-til-okt-stromproduksjon-i-vannkraftverk

Det er ikke det artikkelen din sier. Men at de har funnet billigere sensorer er jo ellers en gladsak.

Såg det på en annan kart.
https://www.nve.no/energi/energisystem/vindkraft/kart/
Var mer överdrivet än vad jag trodde. Får väl nöja mig med hela østlandet och østra delen av sør-norge hvis man regner med storlek i alla fall. Rundt Stavanger finns det en hel del.

Är i alla fall inte så att områdene som en vanlig Oslo inbyggere besöker är nedlusad med vindkraft.



Rart, jag har kunnat se online vannmålinger fra diverse norska elver i många år trots att du sier att det alltså ikke har funnits.

Att ny teknoligi gör en del ting enklare och bättre er väl inte heller så rart. Tror man ska ta deras estimate om ekstra produktion med en skopa salt också. Er ikke så ovanligt att fördelarna med ny teknologi överdrives.

Usikker på om jeg forstår deg riktig her, men strømstøtten er 90 % av det over 70 åre pr kWh, og det er uten moms. At momsen ikke er med i de 90 % bidrar jo betydelig til at strømprisen folk må betale blir så høy som den er.

Nei. Den er ikke med i det regnestykket da det regnes eks mva men blir lagt til.

Strømpris på 3 kroner regnes støtte på 3-0,7=2,30
90% av 2.30 er 2,07 strømstøtte eks mva.
2,07*1,25=2,5875 utbetalt strømstøtte.

Se link til kalk over.

Trenger ikke regne noen ting, da alt kommer på samme regning hos Fortum

Nei, alle kraftprodusenter med respekt for seg selv (og eget inntektsgrunnlag:) ) har hatt ganske god koll på dette lenge. Modellene for kraftproduksjon og nedbør har vært svært gode i mange år.

Men utfordringene på løsningene har vært levetid og energikonsum, samt at de faktisk skal levere data uavhengig av vær og vind, og ikke minst is...

Og mtp energikonsum har jo IoT-enheter tatt ganske mange steg i riktig retning de siste årene, godt hjulpet av flere norske selskaper i domenet.

Eksempelvis har live data for en haug med målepunkter for Glomma ligget ute som offentlig tilgjengelig informasjon i hvertfall i 14-15 år. Og mange andre fører tilsvarende, men det er ikke alltid like lett tilgjengelig.

NVEs database over kraftanlegg gir et bra startpunkt for å lete opp måledata.

I lys av det økte kraftbehovet og diverse kriser - relevant fra Nettavisen;

Strøm, Kjernekraft | Kjernekraft-debatten blusser opp igjen: – Ingen annen mulighet for å løse klima- og naturkrisen

Et lite utdrag;

– Det er eneste veien hvis vi skal nå klimamålene. Det er kun kjernekraft som har stor nok energitetthet til å løse problemet. Dessuten, worst case innen kjernekraft er Tsjernobyl: Vi har mistet 300 liv i Nordsjøen, men under 100 i kjernekraftens historie, sier Emblemsvåg til Nettavisen.

I 2020 ble det klart at det at Tyskland hadde stengt halvparten av sine reaktorer, koster omkring 1100 mennesker livet i året. Årsaken: Kullkraft tar liv.

Ifølge statistikk fra Our World In Data, er frykt for kjernekraft noe av det mer irrasjonelle som finnes: Dødstallene for vannkraft er omtrent 40 ganger høyere.

Tsjernobyl utgjør nesten alt av dødsfall i kjernekraftens historie.

Kjernefysiker Sunniva Rose forklarte nylig at Tsjernobyl var en type reaktorer utviklet av Sovjetunionen, som britiske myndigheter like før ulykken konkluderte med ville vært uaktuelt å bygge i vesten på grunn av dårlig design og sikkerhetsrisiko. Og til tross for ulykken i 1986, var kraftverket i drift helt fram til 2020."

https://www.nettavisen.no/okonomi/k...-lose-klima-og-naturkrisen/f/5-95-640916

Så fint, hva var regningen i 21 og 22 da? Jeg får ikke påstanden din til å stemme med hva jeg har sett av strømpriser, så lurte på de faktiske tallene du har hatt.

Nå skal jeg faktisk kverulere på dette "faktumet".

Sjekket mine tall i Fortum. Her er det jeg har betalt for strøm, inkludert energiledd på nettleie, elavgift og moms, etter støtte:
Aug 2022: 180 øre/kWh. Aug 2021: 124 øre/kWh.

Har trukket fra fastledd til Elvia og abonnementsgebyr til Fortum, tilsammen ~150kr. Hvis jeg inkluderer det blir forskjellen enda mindre.

Sammenlikner jeg feil måneder? Har du brukt mer strøm i år enn i fjor?

Spesielt å isolere kompleksiteten og konsekvensene av atomkraft til dødsfall.

Interessant med utviklingen å satse på SMR Small Modular Reactor

Som vanlig skal EU og da særlig tyskland svertes:



De fyrer opp kull fordi vi er i en krise nå og trenger strøm umiddelbart og da særlig mtp på vinteren. Det er en adskillig annen historie å starte opp nedlagte kjernekraftverk. Særlig er det veldag lang leveringstid på brensel, 1 år +. Du stikker bare ikke ned på hjørnet å plukker opp Uran. Samt at hele prosessen med å starte opp et kullkraftverk er adskillig mer trivielt, det er som å fyre i peisen til sammenligning.

Nu stängde faktiskt Tyskland ned några kjernkreftverk mitt i krisen och planerar att stänga ned resten också trots att det fremdeles er krise.

Om möjligheten att starta opp.
https://balkangreenenergynews.com/t...ants-in-germany-is-technically-feasible/

Folk får väl tycka vad de vill om Tyskland och EU. Att du står bakom allt som kraftbranchen gör eller har gjort vet vi redan.

Alltid like artig med dine konstruktive tilbakemeldinger. Takk for at du bekrefter det jeg prøvde å si. Uthevet i din artikkel:

"Reactor rods are usually ordered one year in advance"

Og en selvmotsigelse til Nettavisen:

Man kan i det minste forsøke å sette det i perspektiv. Da blir det ikke like enorme arealer.

"Sol antas som den viktigste, og de mener blant annet at det må installeres ny solcelleproduksjon tilsvarende verdens største solanlegg hver eneste dag frem til 2030. (Verdens største anlegg er et 2,25GW anlegg i India som dekker et område på 57 kvadratkilometer)"

Det skulle bli cirka 150 tusen kvadratkilometer med solkraft. Til sammenlikning er det i dag 50 millioner kvadratkilometer med jordbruksland, og 1.5 million kvadratkilometer med bebygd land. https://ourworldindata.org/land-use

Hvis alle spiser litt mindre kjøtt, har vi frigjort nok beitemark til å dekke verdens energibehov med solkraft.

Materialer og innsatsen som kreves for å faktisk få til en slik utbygging, er likevel stor. Og da har vi kun strøm når det er sol.

Så jeg er på ingen måte motstander av kjernekraft. Det er gode grunner til at FNs klimapanel ønsker mer kjernekraft. Men man trenger ikke overdrive heller.

Ja, alltid lika gøy med dina konstruktiva tilbakameldinger. Ser att du råkade missa føljande

"Nuclear power plants Brokdorf in Schleswig-Holstein, Grohnde in Lower Saxony and Gundremmingen C in Bavaria are “in excellent condition” and they can be restarted within “months or weeks,” TÜV’s Managing Director Joachim Bühler told the Bild."

Hvis de hade bestillt reactor stavar når krisen startade så hade de haft dem nu också och det verkar ikke som att allt er slut i de som finns där nu heller.

Oj, det var ett fel i nettavisen artikeln. Belgia gör alltså ikke som Tyskland.

I Norge har vi stort potensiale for å bygge ut solceller på eksisterende tak og fasader. Og det i hovedsak det som foregår i Norge i dag. Det er ikke sånn at disse arealene må være dyrket mark.

https://www.tu.no/artikler/studie-avdekker-stort-potensial-for-solkraft-i-norge/521550



Takk for oppmerksomheten.

Suck.

Er det svensk eller engelsk?

Svensk.

Vet ikke hur det er med sol energi men min förståelse er att länder som Tyskland och Danmark knappt kan bygge ut mer vindkraft på land och det sier i alla fall en del om storleken på områdene som trengs.

Effektivisere?

Kunde du ikke finna en bild som övernstämmer med den verkliga utvecklingen?

omg glemte jeg kilde? Bloomberg New Energy Finance


Det ER utviklingen.

https://www.researchgate.net/figure...omberg-New-Energy-Finance_fig1_335812782

Google

Bagateller og flisespikkeri. Poenget er at det har vært og er fremdeles en formidabel utvikling.

Med tanke på levetiden er det naturlig å tenke seg til at mange vindkraftparker er modne for en fornying. Da kommer effektiviseringen av seg selv.

TS liker ikke .png?

https://en.wikipedia.org/wiki/Wind_turbine#/media/File:Growing_size_of_wind_turbines.png
https://en.wikipedia.org/wiki/Wind_turbine

Ok, då vet jag att det er utvecklingen ...

Alla som vill kan dock enkelt se hur stora vindturbinerna i norska vindparker er och har varit över tid och kan jämföra med vad som alltså er utvecklingen.

Ja, de utvecklas loch de blir framförallt större utan att det sier speciellt mycket om det jag skrev.

edit: 9 MW vs 3 MW er alltså flisespikking hvis jag förstår rätt.

Nei, du glömde ikke kilde. Bilden er lika fel oberoende av kilde, vilket alla som vet något om utveklingen av vindturbiner vet.

Dere tar "feil" begge to. Skissen er nogenlunde riktig for de største turbinene tilgjengelig, men fra 2000-tallet er det snakk om offshore turbiner. Største onshore turbin i dag er 7MW. Tviler på at onshore turbiner blir særlig større fremover, er grenser for hva som er praktisk mulig å frakte og installere over land. Enklere på havet hvor man kan bruke skip.

"9MW vs 3MW er altså flisespikking": Antar du snakker om turbiner installert på land i Norge? Det er grenser for hvor store blader som kan fraktes på norske veier, så vi har ikke de største turbinene. Veinettet i Danmark er helt annerledes.

"Vet ikke hur det er med sol energi men min förståelse er att länder som Tyskland och Danmark knappt kan bygge ut mer vindkraft på land och det sier i alla fall en del om storleken på områdene som trengs."

Danmark har ikke planer om å bygge ut mer på land, såvidt jeg vet, men vil fremover bytte til større turbiner som gir økt produksjon. Fant ikke arealtall for Danmark.

Tyskland jobber med å regulere flere områder for vind på land. https://www.bundesregierung.de/breg-de/themen/klimaschutz/onshore-wind-energy-act-2060954. Opptil 2% av arealet til vindparker altså. Samtidig har "farmland" gått fra 56% til 48% av arealet siden 1960. https://data.worldbank.org/indicator/AG.LND.AGRI.ZS?locations=DE.

Hvor mye av energibehovet som da vil dekkes vet jeg ikke. Danmark får omtrent 50% av _strømmen_ fra vind, men så bruker de også lite strøm.