Strømprisene og utvekslingsfesten -hva bør gjøres?

Gjennomsnittlig husholdning bruker ~800 kWh i august. Snitt av spotpris etter strømstøtte var under 2kr/kWh. Med nettleie, litt påslag fordi man bruker mer når strømmen er dyrest etc etc, så er ~2500kr i snitt per husholdning omtrent riktig.

Men det er jo et snitt, og det er stor forskjell på en gjennomsnittlig familie og gjennomsnittlig husholdning.

Jeg er stadig fram og tilbake på gjerdet. Og mine bekymringer er mest knyttet til langtidsperspektivet.

Hvordan sikrer du gode nok økonomiske rammer for de neste si 50 årene totalt uavhengig av politisk klima feks? Se på varsleren og rapportene fra Sellafield feks. Hvordan sikrer du god nok tilgang på kompetent personell?

Se på hvordan selv i oljebransjen der sikkerhet og økonomisk overflod har stått i høysetet (iaf på norsk sektor) i årtier, selv her har vi store (nesten)ulykker.

Hvor bygger du et kraftverk som er så trygt som mulig ifht "katastrofer", det være seg krig, skogbrann, flom, tørke og/eller langvarig varmt vær (se franske kjernekraftverk da kjølevannet ble for varmt til å effektivt kjøle de i sommer). Hvor stor ekstra-risiko har vi ikke pga kraftverkene i Ukraina for tiden?

Isolert sett hadde sikkert de fleste 2-inntektsfamilier klart å håndtert 2500 i mnd for strøm (hvis vi tar det for god fisk/det er en ordning som vedvarer på samme nivå gjennom hele krisen). Selv da har vi mange familier med en inntekt og noen med to som vil slite.


Men hele poenget er at en energikrise, inflasjonskrise og store renteøkninger fører tilsammen til en for stor skvis for veldig mange, noe som jeg synes var godt symbolisert i sitatet mitt Det kan ikke kalles prioritering lenger i et moderne samfunn hvis du må prioritere mellom mat og varme og husly etter min mening.

Så kan du være så snill å svare på det sitatet, hva tenker du om at Matsentralen har delt ut 32% mer gratis mat så langt i år?

Er det en indikator på at veldig mange ikke klarer å håndtere denne levekostnadskrisen eller? Er det mulig at totalt sett er belastningen for stor for for mange? Hva med strømstøtten, synes du den er for snill, for streng, hvor lenge bør den videreføres?

Men august er ikke helt representativ for vinteren vi står ovenfor...........

hvem er det du svarer her? Hvem har hevdet at denne krisen var "starten" på fattigdom i Norge?

Hvis du legger til lånekostnader også, så tror jeg du nesten må definere hvor mange prosent du føler teller som en "beskjeden" andel.


Det siste du sier er jeg i stor grad enig på (den delen av sitatet jeg slettet)

Ingen har hevdet at krisen var starten, men det var heller ikke en forutsetning for mitt argument. Det var en generell kommentar, men det egner seg som svar på denne:



Du viser til at ekstrakost på strøm utgjør et problem for noen. Jeg vet ikke hva du ville oppnå med utsagnet over, men jeg tolker deg dithen at du mener økte strømkostnader (og generell inflasjon samt renteøkning) utgjør et problem for velstanden i Norge. Der er jeg uenig, eller mener ihvertfall det blir feil fokus. Prisøkning er et problem fordi velstanden er ujevnt fordelt. Med en mer rettferdig fordeling av ressursene bør det gå helt fint.

Disclaimer: prisøkning er også et problem fordi det har skjedd hurtigere enn folk kan tilpasse seg. Da tenker jeg på de med ok inntekt og høye utgifter fra før. Det lar seg ikke løse med økt støtte for de som har minst.

Joda, dette er jeg ikke uenig i.

Sålangt jeg kan se støtter Enova kun anlegg som er montert av godkjente installatører.
Ie. hele anlegget må dokumenteres, eller holder det med underskrift?

Jeg monterer, elektriker kobler det på nettet og jeg får støtte fra Enova?

Ja da passer det jo bra å å få det innført nå.

Ja, må kunne dokumenteres at det er gjort riktig. Elektriker må koble alt av kabler selvsagt, samt søke om enova osv. selve monteringen på taket er det ikke noe krav til kompetanse så det kan gjøres selv. Det er tross alt ikke en elektrikers jobb å bære opp og skru fast panelene Jada, vet at noen prøver å få det til å høres utrolig vanskelig og bare «fagfolk» kan gjøre det.

En kompis og jeg monterte mine 24 panel på 2 dager uten å stresse. Da monterte vi 16 skinner med totalt 40 fester under takstein, la 2 trekkerør til kablene under takstein og bar opp alle panelene og skrudde de fast i skinnene.
Nå er det bare for elektriker å trekke DC kabler til inverteren, og videre til sikringsskap + søknad om enova og alt papirarbeidet

Hvordan det er når du gjør det selv er jeg usikker på men montører for leverandørene er ikke elektrikere å gjør DC. Elektriker gjør alt etter inverter. Vet ikke hvilket system du hAr men de jeg har gjort er jo håpløst å trekke DC etter at panelene er lagt?

Kablene fra panel til panel er lange nok til å kunne klipses sammen på kortendene. Vi har lagt 2 rekker og dratt kablene til kortendene på panelene, opp mot møne på øverste rekke og ned mot takrenne i nedre rekke.
Jeg har også trekt kablene i trekkerør fra borterste panel til kortenden på taket, ned under gesimskasse og ned der inverter skal stå.
Elektriker bruker derfor 10 min på å klipse alle kablene sammen

Ja det gir mening Min erfaring er fra industrianlegg og flate tak, ser jo nå det blir litt annerledes.
Lurt å kunne gjøre så mye selv, jeg ville aldri sluppet disse apekattene i den bransjen løs på eget tak. Og nå er det sikkert bare blitt enda verre, umulig å vite hva du får på besøk.

Jeg må dessverre medgi at jeg har liten tiltro til mange håndtverkere etter diverse prosjekter, og i hvertfall ufaglærte montører. I tillegg ser jeg at en del solcellefirmaer fort regner 40k i monteringsjobben vi gjorde på 2 dager. Et av de værste eksempelene jeg finner på fb-gruppa om solceller var 54000,- for jobben+ at huseier måtte stille med stilase eller lift, for et tilsvarende anlegg som mitt

Bonus på jobben var at jeg nå har fått en grundig inspeksjon på taket og undertaket

Legg til at dette er i en bransje med firmaer som har gått fra <10 ansatte til >100 på få år. Oppskriften på katastrofe og Clondyke for cowboyer. Bare å se på proff.no

Det innebygde skianlegget «Snø» utenfor Oslo bruker 4 millioner kWh i året for at noen skal stå på ski . I Norge. Og får altså nå strømstøtte for at denne vanvittige energisløsingen skal kunne fortsette. Klimaendringene gir varmere vær, og kortere vintre på Østlandet. Men allikevel …dette må da være det mest eklatante eksempelet på rike Norge som bare velter seg i penger og energisløsing ? Eller finnes det verre eksempler ?

I Trondheim bruker vi masse strøm til å produsere snø i Granåsen. Deretter tar store dieselfyrte maskiner seg av jobben med å legge den i en svær haug og dekke den med sagflis. Om vinteren settes en ny gruppe svære dieselfyrte maskiner til jobben med å få den ut i løypene slik at en kan kompensere for kortere sesong som følge av menneskeskapte klimaendringer.

Litt som å pisse i buksa for å holde varmen - eller strengt tatt kulden i dette tilfellet.

Er det kompansering for kortere sesong eller bare ønsket om tidlig start som vi uansett ville hatt?
Tenker at det ikke nødvendigvis er så galt å lage og lagre den snøen, skal jeg mene noe om det må jeg ha tall på bordet ikke ullne ting som at maskinene er store.

Det miljømessig mest tvilsomme som foregår tenker jeg er fotballbaner med oppmalte bildekk oppvarmet for å spille på vinteren.

Er nog mest för att få en mer sikker sesong för att kunna planera och genomföra konkurranser. Gick att gå på langrenn i trondheim i mai i år och det er ikke helt ovanligt (2020 var det fina förhold för långa turer 17 mai). Så så väldigt korta sesonger är det inte alltid. Problemet här oppe er att mängden snö varierar väldigt mycket mellan sesongerna.

Går alltid att kritisera andras bruk av energi. Om vi snakker ski så tvivlar jag på att langrenn är värstingen. Är väldigt mycket konstsnö och preparingen med stora maskiner i alpin anlägg och att ta bilen till toppturer bruker också en hel del energi.

Vad som er mest energi effekt av att lagra snö eller laga snö på hösten vet jag ikke. Att laga snö vid temperaturer lite kallare än -3 grader er ikke alls effektivt. Lagringen av snö gör att man mycket enklare får till en tidig start på sesongen än att hoppas på kallt väder.

Er ikke dette anlegget koblet på noe kraftig fjernvamesystem? Det er vel egentlig bare isolasjonsgraden som avgjør om dette er sløsing eller ikke.
Det samme gjelder datasentre, svømmehaller, ishaller osv; så lenge varmen de produserer er gjenbrukbar med ok virkningsgrad er det jo ikke sløsing.

Det er ikke sjans til å lage så mye snø på høsten. Haugen i Granåsen produseres jo gjennom hele vinteren.

Selv om lengden på skisesongen i Trondheim varierer, har den blitt kortere. Om det er så mye som de 30-40 dagene forkortelse man ser enkelte steder i Nordmarka i Oslo, vet jeg ikke - men den har blitt kortere.

Som i Åre och Vassfjellet alltså .... Hela vintern lagar de ikke heller snø i Granåsen. Hvis man bruker många snö kanoner kan man faktiskt laga mycket snö på kort tid under hösten också.



Nei, du vet ikke. Kanske leta opp lite statistisk då? Med tanke på att det fremdeles relativt ofta går att gå på ski i mai så er den i alla fall ikke tragiskt kort.

Vad jag har sett av statistik om snöförhold så varierar datan väldigt mycket mellan forskjelliga år.

Hvorfor tar du ikke opp att Vassfjellet har utökat sin snö produktions anlegg och lagar väldigt mycket snö under vintern? Eller att man har lagat snö i alpin anlegg för att förlänga sesongen i väldigt många år redan? Hvorfor bara hoppa på langrenn som du har gjort en hel del gånger under åren?

Man klarer ikke lage like mye snø på høsten som man gjør hele vinteren gitt at utstyret er det samme. Punktum.




Trondheim har fått 15 færre vinterdager de siste årene. Jeg er svært overrasket om det ikke har noe innvirkning på skisesongens lengde-
https://www.abcnyheter.no/nyheter/n...-og-antall-dager-med-skifore-blir-faerre


Fair kommentar.

Men sluta att hitta på falska premiser då. Ingen har sagt att man ska ha samma utstyr och det har man ikke heller. Har för mig att man bruker en eller kanske två kanoner på snö högen når det er kallt. Det finns fler i Granåsen.



Har sikker en inverkan men man kanske ikke ska överdriva den heller. Är ju dock interessant att Trondheim idag har 67 vinterdagar samtidigt som de flesta nog anser att det er vinter fra kanske början av november till slutet av mars-mitten av april. Temperatur er inte allt når det gäller vinter och snö. Langt i ifra.

Men det er klart att man lagar snö för att få bättre snöförhold på samma sätt som man har gjort det i alpin bakkar i 50+ år.

Antall vinterdager er definert som lengden på perdioden der døgnmiddeltemperaturen er under 0 grader.

Jo - hvis en skal sammenligne muligheten for snøproduksjon i to perioder av året. må det jo være med samme utstyr. Alle vet at fire snøkanoner lager mer snø enn to.

Och alla som bor i Trondheim vet att det er väldigt många dagar med temperature över 0 grader med jämna mellan rum över hela perioden folk normalt kallar vinter.




Och i denna tråden er det bara du som vill göra den sammenlingen och det du skriver som alla vet är ju också fel.

Två snökanoner som körs når det er -15 grader producerar mer snö än 4 som körs vid -5 grader eller kanske 2409325324 stycken som körs vid -2 grader.

Jag vet ikke vad som er billigast och mest effektivt av att lagra snö jämfört med att producera på hösten. Den stora fördelen er att det er väldigt tillförlitligt. Det finns dock andra fördelar som att man kan producera snön över en lång tid når det er bra förhold iställer för att försöka laga snö på kort tid på hösten.

Vi diskuterer ikke antall dager folk kaller det vinter, vi diskuterer lengden på vinteren etter den meteorologiske definisjonen, og den lengden har gått ned-

Ja - men når antall vinterdager har gått ned så betyr det at vinteren i snitt har blit kortere og det vil være veldig rart om ikke skisesongen også har blitt kortere. Det er feks færre vinterdager på Lade enn i Bymarka og antall skidager på Lade er betydelig færre.



Og så er sannsynligheten for at det skal bli tilstrekkelig med dager for å produsere snø mye større i desember - mars enn i oktober og november

Vet ikke ens vad du diskuterar. Er så mycket rart. Jag skrev hvorfor man lagrar snö och jag visste ikke hvis det var värre eller bättre med tanke på energibruk och kostnad. Tror också det beror på en hel del val och sen tillfäldigheter.

Ja, det er i snitt antagligen kortare skisesonger i Trondheim men det er en parameter som varierar helt enormt.

"– Mer kraft, mer nett og mer energieffektiv bruk av strømmen vår, er de langsiktige løsningene på utfordringene vi står ovenfor, sier Aasland.

I pressemøtet gjentok han flere ganger, i følge E24, at det er behov for mer kraft."

https://www.vg.no/nyheter/innenriks...tt-har-avtale-med-sv-ikke-mye-aa-gaa-paa

Lösning på vad?

- Priset sätts av den europeiska marknaden och hvis ikke Norge ökar produktionen så hela europa får tillräckligt kommer ikke norsk produktion ändra priset nämvärt.

- De lava magasinen i sör Norge nu beror till stor del på att man på grund av det höga prisene har eksportet en hel del el trots lite insig.

Säkert bra att man också bygger ut vindkraft i sör-Norge med tanke på framtiden men på vilket sätt ska mer produktion, mer nett och mindre förbruk ändra på det som er problemet nu? (eller vad er det som er problemet i Norge nu? Kraftproducentene och netteierna er ju glada och det kommer antagligen finnas ström för alla. Lite dyrt bara.)

Har väldigt liten tro på att Norge kan göra noe för att ändra priset (förutom då att sälja gasen billigt, eller minska på nettet/reglerna for utväcksling med utlandet) förutom kanske i korta perioder når det kommit stora mängder nedbör. Är ju marknaden som sätter priset och ström kommer eksporteras fra områden med mycket energi tillgänglig.