Leksefri?!?

Jeg kom over denne artikkelen på facebook i morges.
Jeg er så enig i mye av det som står! Det er jammen ikke mye fritid mange av smårollingene våre får...

Jeg har en datter som gjør det veldig bra på skolen. Lekser har aldri vært et problem, læreren gir lite lekser og ho gjør de relativt kjapt og greit uten problemer.

Jeg har også en sønn, han hater alt som har med skolen å gjøre, vil helst være hjemme og leke. Han henger en god del etter de andre og har ganske mye oppfølging på skolen. Læreren gir mye lekser (i forhold til søsterens), han bruker lang tid, er lite engasjert og det resulterer ofte i krangling eller gråt. Han sitter gjerne med leksene en time, mens søstera bruker 5-10 minutter. Paradokset er jo at han som virkelig trenger å gjøre leksene hater det som pesten, men må gjøre det for ikke å havne lenger bak. Ho som syns det er helt greit kan uten problemer droppe leksene ei uke og likevel klare seg bra. Det hadde vært så godt å slippe å bruke de få timene vi har sammen fra mandag til torsdag på lkesekrangling! Tenk om vi heller hadde hatt tid til å flette inn matte og norsk gjennom middagslaginga? Eller at vi rakk å lese lenger sammen på sengekanten? Eller kunne sykla en runde, gått og svæmt... Det er så mye jeg skulle gjort, men tida rekker ikke til.

Hva tenker dere om leksefri skoler? Utopi?

....hadde vært himmelsk. Enkelt og greit

Hva er endret siden den tid jeg satt med lekser flere timer i uka? Da var det ingen som skrek individuell tilpasning og overgrep?

Da tenker jeg ikke at foreldre jobber mer og mindre fleksibelt, at henting/bringing er en del av den mytiske tidsklemma og alt annet som egentlig ikke er skolebarnas eller skolens feil og ansvar.

Kan leksefri skole bøte på dette? Har vi ressurser til at alle skal få individuell tilrettelagt undervisning og oppfølging?

Ikke minst, noe som trekker paralleller til «Tigermom»-debatten, hva er foreldrenes role (eller bør være) i barnas skolehverdag?

Å lesse alt ansvar over på skolen fordi vi lever i et samfunn og tar valg som gjør at vi må jobbe så mye at vi nesten ikke ser barna lengre synes synes jeg muligens ikke er et godt utgangspunkt. Det er slik jeg tolker mye av kritikken i VG-artikkelen. Jeg tror ikke dette er hovedargumentet for leksefri skole, dog.

I ånden til VG-artikkelen kan man jo si at foreldre som heller ikke klarer leksene til barna sine, ikke vil hjelpe dem eller ikke ser det som sosial kvalitetstid kan sees på som en hindring.

Jeg tipper det vil ha en stor del å si for klasseromsundervisningen, slik at elevene blir lidende uansett leksefri eller ei.

Når det gjelder lessing av ansvar korrigerte jeg meg selv.



Og dessverre er begrepet Tigermom nesten 100 % negativt ladet.

Tyckte det var en dårlig artikel. SFO (som jag antar är det som vi kallade fritis) är väl också fritid för barnen?

Jag har problem med att se hur det att ta bort (rimeliga) läxor löser något. Det resulterar väl bara i att barnen måste jobbe mer och längre i skolen eller att de lär sig mindre? Då kommer också de som är bättre på att jobba i skolan och lära sig på lektionerna ha en fördel.

Varför inte införa gememsam läxe läsning för de barnen som vill eller behöver det istället för att ta bort läxorna?

Generellt så är det väl också bättre om barnen lär sig att lära sig saker på egenhand, tex att läsa till sig kunskap, istället för att allt ska servareras till dem på lektioner?

Jentungen går i 5.klasse. Dagens lekse var å lese 20 min i en roman, for henne er det kos og gjøres gjerne på sengekanten.

@fredriks: SFO og fritids er nok det samme ja Og for de barna som trives på SFO føles det nok som fritid. Men det er jo ikke fritid i den forstand at de kan stenge døra til rommet og ta seg en 5 minutters time-out når de er slitne av inntrykk? Og kvaliteten på SFO er veldig forskjellig, ganske mange av barna på "vår" SFO som ikke vil være der.

For skoleåret 10/11 ble det innført leksehjelp . Det er noe elevene fra 1-4 har krav på 8(?) timer/uke. Av spes ped'en til guttungen ble vi frarådet å søke fordi det er veldig lite voksne pr.barn, tror det er 1 på 30, og da er det ikke pedagog men miljøarbeider.

Poneget mitt er ikke å skyve barneoppdragelsen over på staten, og med en gang jeg hadde posta dette tenkte jeg at "dette er da ingeting å syte over, vi har både mat oghus". Men samtidig er det mange som sliter med det, og det er heller ikke alle som har foreldre som kan/vil hjelpe til. Jeg syns egentlig at de heller kunne hatt mer undervisning, men det regner jeg med lærerne ikke vil? Men i mellomtida sliter vi oss gjennom gloser og mattestykke helt uten interesse hos min 9åring. Men om de fikk en prøve om Star Wars, raketter, insekter, eller dyr, planeter og elektronikk, da hadde han fått mye rett da

Problemet med leksene i grunnskolen er at de er totalt meningsløse. Jeg har selv alltid vært flink på skolen, og så aldri poenget i å gjøre lekser da jeg forstod det aller meste uansett, og leksene aldri bidro til noe annet enn å oppta tid jeg kunne bruke på andre ting. Det eneste leksene lærte meg var å bli ekstremt god på unnskyldninger, late som jeg hadde gjort ting, og til å gjøre det jeg måtte gjøre på minst mulig tid. Dette har ført til elendige arbeidsvaner, og jeg har slitt en del med å forandre på dette gjennom VGS.

Problemet med leksene slik jeg ser det er at det stort sett er to måter å gi lekser på.
Enten får man beskjed om å gå gjennom ting man har lært på skolen. Dette vil da være gørrkjedelig for de som har forstått ting, og plage de flinke ved å være repetitivt og uinteressant. De som ikke har forstått alt på skolen vil fort slite med å få til oppgavene, og MTP at pensum i grunnskolen for det meste er totalt unyttig og lite relevant for noe som helst er det ofte vanskelig for foresatte å skulle hjelpe til også, og man hadde hatt mye bedre av å jobbe med dette på skolen med en lærer som forhåpentligvis kan stoffer. Det finnes selvfølgelig et sjikt hvor denne typen lekser er helt passende, men det er i mine øyne alt for mange dette ikke passer for.
Ellers kan man få beskjed om å lære nye ting i lekse. Dette er problematisk av samme grunn som ovenfor. Det vil for mange være vanskelig å forstå stoffet MTP at lærebøkene ofte er elendige. Igjen vil det ofte være vanskelig for de voksne hjemme å forstå mye av det som ungene skal vurderes i, og dette fører til frustrasjon hos alle involverte, og masse tid som går bort i ingenting. Mange av de flinke elevene vil raskt bli klare over at læreren uansett vil måtte gå gjennom stoffet på skolen dagen etter, og ikke gidde å gå gjennom leksene fordi de kommer til å få det inn senere.

Slik leksene er i dag fører de i mange tilfeller til dårlige arbeidvaner hos de flinkeste, og til enorm frustrasjon hos de som sliter.

Dette er jo geniale egenskaper for arbeidsliv, familie og vennskap :-)

Vad man kan begära av eleverna beror ju på hur gamla de är men generellt skulle jag säga att olika undervisningsmetoder passar olika personer olika. Mer undervisning är bra för en del men dårligt för andra. Att ha mer timmar i skolan där man läser eller räknar självständigt passar en del men är helt meningslöst för andra. En massa matte oppgaver gör att en del elever lär sig mycket medans andra bara kjedar sig.

Personligen tror jag nog det skulle vara svårare att motivera många elever med långa dagar med undervisning jämfört med en del lekser.



Men skulle han vara mer interesserad av att lära sig samma stoff om han satt i skolan. Gloser och matte är endå viktigt att kunna.



Og detta vet du som verkar gå i VGS?

Slik jeg husker min egen skolegang, var det ofte mulig å bli ferdig med alt i skoletimen, slik at man slapp lekser. Dette var mer enn nok motivasjon for meg.

Skolearbeidet handlet ikke om Star Wars eller Lego, men var jeg flink med det kjedelige, fikk jeg mer tid til det morsomme.

Jeg går VG3 for øyeblikket, ja. Jeg har en lillebror på ungdomsskolen og en på barneskolen, og hjelper begge disse med lekser innimellom. Hvilken del av utsagnet du siterte var det du mener jeg ikke har erfaring nok til å kunne vite noe om pga. min alder? Leksenes relevans eller hvorvidt foreldre har vanskeligheter med å hjelpe til?

Hur relevant pensum som man lär sig i skolan är för vidare utdaning och jobb. Du drar ju tex slutsatsen att föreldrarna inte kan pensum på grund av att pensum inte är relevant. Det är detta jag inte tror du kan veta något om.

Om föräldrarna kan hjälpa till tror jag varierar väldigt mycket och det beror självklart på vad de har för utdanning.

Om lexorna är relevanta för faget vet jag inte och det var inte heller det jag kommenterade.

Tror det mest är det att jag inte förstår hur just avsaknad av läxor är det som är interessant att diskutera och det som kan vara en viktig skillnad. Man kan säkert ändra mycket i skolan och gjöra den bättre men det är ju inte nödvendigtsvis relevant till det denna tråden handlar om.

Det er min oppfatning at det eneste viktige man lærer på barneskolen er basisferdigheter i matte og språk, derunder å kunne lese og forstå, og arbeidsvaner og metoder. Lillebror har stadig oppgaver som jeg vet han aldri kommer til å få bruk for på ungdomsskolen eller i videregående, dermed syns jeg det er feil at det skal føre til så mye frustrasjon, krangling og demotivasjon som jeg vet det gjør for veldig mange elever.

Jeg husker for eksempel godt at lillebror satt og strevde med noe han skulle gjøre i matematikk, og kom og spurte meg. Det var snakk om en eller annen ganske abstrakt form for matte, som verken jeg eller noen andre i huset kunne forstå at kunne brukes til noe som helst. (Begge mine foreldre har ingeniørutdanning). I sånne tilfeller mener jeg at leksene er helt på bærtur både på grunn av total mangel på relevans, og fordi ungene sliter med å forstå og dermed blir frustrerte.

[/quote]

Jag tror bara att en som går i vidaregående har väldigt lite kunskap om vad som är viktigt att kunna. Min erfarenhet är att så och si allt av matte jag lärde mig i grundskolan är baskunskaper som jag behöver kunna och använder nestan dagligen.

Vad är det för oppgifter som du snakkar om? Har du något exempel?

Det är ju endå så att mycket av utdanning är prestasjions inriktat. Det handlar om hur mycket du kan och inte om hur mycket tid du har använt.

Om vi vänder på saken. Antag att de sämsta eleverna behöver studera 50 timmar i veckan medans de bästa behöver 20 timmar. Ska då de bästa vara tvingade att sitta kvar på skolan 30 timmar tills alla är färdiga?

Man kan självklart diskutera när skolan ska bli prestasjions inriktad men någon gång tycker jag att den måste bli det.

Som sagt, basiskunnskaper inne matte og språk er absolutt nødvendig å lære på et tidlig stadium. Det er mye av det andre jeg mener er lite viktig, og det er dermed veldig lite vits i å sitte og slite seg halvt i hjel med oppgaver man ikke kommer til å huske noe som helst fra fire-fem år senere.

Oppgavene jeg refererte til var av noe slags abstrakt matematisk slag, ikke noe jeg har hatt bruk for verken i skole eller dagligdags selv i alle fall, og det tviler jeg på at noen andre har heller.

Hei alle sammen.

Effekten av lekser positiv i motsetning til alt støyet som preger denne debatten. Solide rapporter viser at de klassene som får mest lekser gjør det bedre enn klasser med mindre lekser, forskning som viser at lekser ikke har effekt har utelatt denne opplagte sammenhengen og er ofte ikke helt uten motiver. Google "matematikk i motvind" dersom noen vil sette seg skikkelig inn i hva slags arbeidsformer som gir resultater.

Nå som før er det umulig å spå hva som blir fremtidens kunnskapsbehov, men man gir sine egne barn en bedre mulighet til å sitte foran i kupeen dersom man tvinger de gjennom kjedelige og tilsynelatende uviktige lekser.

Mitt tips er at de som klarer å ordlegge seg bra, har bra arbeidsmoral, kan regne og orientere seg i en overflod av informasjon vil ha gode forutsetninger til å klare seg i fremtiden. Mange andre vil klare seg også, men jeg vil ikke gamble med mine barns fremtid ved å la de gjøre mindre lekser, enklere oppgaver, godta at de ikke gidder osv. Alle slags rettigheter man kan kreve av skole og lærer går jo dessverre ofte utpå å ta vekk nokså normale krav til egne barn, er det noe lurt?

Detta bevisar väl min poäng. En som går i vidaregående har ingen peiling på vilken abstrakt matemetatik som är bra att kunna eller som har visats sig vara väldigt viktigt i diverse tillämpningar.

Det mannen sier.

Martin

Takk for tilliten. Jeg går ut i fra at du vet nok om meg og mine kunnskaper til at det ikke hjelper at jeg legger til at begge mine ingeniørutdannede foreldre var enige i at dette var helt på siden av hva som er nyttig å lære?

La meg ta det på en litt annen måte. Du nekter altså å tro at man gjennom 7 år på barneskolen får beskjed om å gjøre noe som helst som man ikke har nytte av senere i livet?

Det er dessverre ikke PP-tjenesten som bestemmer hva slags formell kompetanse man skal ha for å komme inn på diverse studier, setter karakterer eller ansetter folk i jobber.

Jeg sier ikke at den eneste veien til lykke og suksess er å kunne finne det største arealet en innskrevet trekant i en sirkel kan ha ved hjelp av derivasjon, men det er jo det som er det faktiske minstekravet for å bli lege, ingeniør, økonom etc. At foreldre, elev og skole må gjøre grep for at den enkelte skal lykkes er jo opplagt, men det er jo objektive krav for å kunne få seg en attraktiv utdannelse for å kunne operere friere i arbeidslivet. Dette må man aldri glemme, og jeg mener det er en foreldreoppgavet å opprettholde denne muligheten for barna sine inntil dømmekraften til barna dukker opp...

Nei jag vet inte det men det är inte heller det viktiga. Du har inte sagt vad uppgavan handlade om men jag har diskuterat vad en 17-19 åring faktiskt kan om matematik och vad som faktiskt används. Dina föreldrars åsikter som ingenjörer är mycket mer värda i detta fallet än dina åsikter.



Nei, inte det heller. Du verkar skrive olika saker men du tror de skriver samma sak. Du började med ett generellt utsagn, "MTP at pensum i grunnskolen for det meste er totalt unyttig og lite relevant for noe som helst" och sen blir det att allt måste vara relevant. Det är klart att man kan få beskjed om att göra något som man inte har nytta av men det allra mesta som man lär sig i matematik är saker som en person med högre utdanning faktiskt använder.

För att vara klar. Om man satsar på en kariär som tex sykkelmekaniker behöver man inte mycket matematik men om man vill läsa vidare till tex ingenjör så behöver man en väldig massa matematik och det man lär sig i grundskolan är verkligen grunden.

En person som går på vidaregående har varken gått på universitet eller haft ett job som behöver universitets utdanning och har därför väldigt liten kunskap om vad man faktiskt behöver kunna för att klara den utdanningen, vad de sen jobbar med och vilken matematik som faktiskt används för att tex designa diverse saker. Erfarenheten hos en person som går på vidaregående betyr alltså nestan inget ting i frågan om vilken matte som är användbar.

Egentligen kan jag faktiskt inte förstå hur en som är under 20 år kan dra slutsatser om vad man inte har nytta av under livet.

Hvor mange ganger har jeg prøvd å spesifisere at jeg mener basisferdighetene innen matematikk som man lærer på barneskolen absolutt er veldig viktig? Det hadde hjulpet veldig om du hadde sluttet å unngå å forstå hva jeg prøver å si og henge deg opp i å mistolke småting.

Poenget med mitt eksempel var at min lillebror, som er relativt flink med tall, slet med å forstå hvordan han skulle gjøre oppgavene han hadde fått. Disse oppgavene gikk såvidt jeg husker ut på å kombinere tall på en totalt ulogisk måte, og hadde ingen funksjon ut over det å kunne akkurat denne måten å gjøre det på, og ingen sammenheng med noen annen form for matematikk. Det lignet ikke på noe verken jeg eller noen av mine foreldre hadde sett eller hatt bruk for på noe tidspunkt, ikke under utdanning og ikke ellers i livet. Er jeg fortsatt på dypt vann når jeg påstår at dette er unødvendig å skulle knote med?

Det poenget jeg har prøvd å komme fram til hele tiden er at det er mye av det som er pensum i barneskolen som en ikke lenger husker et par år senere, og som man ikke får bruk for. Dette gjelder ikke matematikk, grunnleggende matteforståelse er noe av det viktigste man lærer noensinne. Jeg tør også påstå at det er mye av pensumet i andre fag enn matematikk som ikke er nødvendig å skulle pugge, da min bror stadig lurer på ting som ingen av mine foreldre er i stand til å svare på. Ikke fordi de er unitelligente eller har lav utdannelse, eller på annen måte har mangel på suksess, men fordi det ikke er kunnskap de har hatt noe behov for å ha, og derfor ikke har. Det går altså fint an å klare seg veldig godt uten å huske alt det som man i dag er nødt til å pugge på barneskolen. Derfor mener jeg at det er unødvendig å skulle knote med å pugge og lære seg alt mulig når det ofte fører til frustrasjon og krangling, og gir mange svært negative følelser for skolen som sitter igjen når de skal lære seg nyttigere ting på ungdomsskolen og evt. vgs. Selvfølgelig skal man ikke kutte leksene og dermed gjøre mindre skolearbeid, men det må finnes bedre måter å gjøre ting på enn slik de blir gjort i dag.

Jeg må bare beklage dersom min lave alder og manglende livserfaring diskvalifiserer meg fra å ha meninger om disse tingene. Dette er kun mine betraktninger, med forbehold om at jeg er en ignorant drittunge som ikke har peiling på hvordan verden fungerer.

Läs uppgiften en gång till.



Men har du föreslaget någon annan metod (förutom att ta bort läxorna utan någon annan kommentar) i den här tråden?

Dette er vel også et spørsmål om ressurser som ender opp i villigheten til å betale skatt i befolkningen.

Dersom du er genuint interessert i undervisning kan du lese om Hatties metaundersøkelse som nok vil diktere mye skolepolitikk rundt om kring i verden fremover:

http://www.forskning.no/artikler/2009/januar/207552

Eller lese en interessant forskningsrapport basert på TIMSS, storebroren til PISA:

http://www.timss.no/rapporter%202008/Matematikk%20i%20motvind.pdf

BTW: Å lage funksjoner som viser areal, for så å maksimere dem er en svært vanlig eksamensoppgave for de som velger R1 (gamle 2MX/2MN). Dette kurset er i praksis obligatorisk for å komme inn på en hel haug med studier, i tillegg får man ekstrapoeng. Integrasjon lærer man dessverre bare ved full fordypning (R2) i matematikk nu for tiden...

Hur ska jag kunna veta det när du inte har beskrivet problemet?



Men vad menar du med basisfärdigheter? 1+1=2, ekvationslösning eller båda?

Jag tycker du har varit väldigt uklar med olika påståenden hela tiden.



Jag skulle dela opp det man lär sig i skolan i saker som man behöver senare och saker som hör till allmänbildningen och som man i alla fall ska ha läst någon gång.

Sen kan man nog inte föringa det att man lärer att lära trots att man inte alltid kommer i håg detaljerna.



Har du förstått något av vad jag försöker få fram?

+1 (er det ikke det vi skriver når vi er enige )
Sliteren min har det svart på hvitt at han trenger mange konkreter for å lære (fra PPT). De sier også at han trenger mye terping før ting fester seg pga dårlig korttidsminne. For han passer det dårlig å sitte i et klasserom og motta informasjon muntlig, evt med div notater på tavla. Man verken kan eller ønsker at alle timer skal skje i liten gruppe vekk fra klassen, og for min gutt er da resultatet at han ikke lærer så mye som han kunne lært. Ergo blir også leksene viktiger OG mer krevende...

Ang tid man bruker på å lære gitte ting; hvorfor skal de flinke få fri etter at pensumet er lært? Hvorfor kan ikke de få flere og vanskeligere oppgaver? Individuell opplæring skal ikke bare gjelde de som sliter, også de som ligger foran har krav på tilpassa opplæring.